Vetenskap: Synen på seendet
Tänk vad tiden går, det märks att våren närmar sig, solen skiner och snödropparna blommar redan, i alla fall i södra delen av vårt långa land. Ett annat typiskt vårtecken är när utbildningarna närmar sig slutet och studenterna räknar ner till sista tentan. Att träffa och ta emot studenter från optikerutbildningarna när de ska ha praktik eller annan arbetsplatsförlagd utbildning är verkligen positivt. De allra flesta av oss söker egen kompetensutveckling, som vi ska ha, att gå olika kurser är ett bra alternativ men att ta emot studenter under deras utbildning och handleda är ett annat sätt som både är givande och kräver eftertanke varför vi gör som vi gör i undersökningsrummen. Det är både roligt och stimulerande med responsen som dessa kontakter ger. Ny kunskap och gammal erfarenhet är ett vinnande koncept.
Artiklarna i detta nummer är liksom de i förra numret även nu inriktade på synen. Det är mycket som ska hinnas med under en synundersökning och det gäller att inte fokusera så mycket på de nyare undersökningsområdena så att ett huvudområde inte kan utföras fullt ut. Att ha en balans så att allt hinns med i undersökningen är ett måste. Den första artikeln är ett examensarbete från LNU och handlar om läshastighet på papper och på olika medier. Det är intressant att läsa speciellt med tanke på att vissa personer kan se på skärm 7-8timmar per dag och uppge att de inte ser så mycket på skärm, upplevelser är olika.
Att det skiljer sig åt och upplevs olika är något vi bör ha i tankarna och kunna informera om i undersökningsrummet. Den andra artikeln har undersökt hur näthinnebilden påverkas av ögonens fixationstremor. Båda dessa artiklar är intressanta och tar upp olika saker som påverkar hur bra vi upplever seendet.
Nu närmar sig även Optometridagarna som är den helg som innebär mesta kunskapsökningen hos optikerna. Vi hoppas på en lika positiv helg som Optometridagarna brukar vara med ny kunskap, uppdateringar och trevlig samvaro. SOFEP kurserna rullar på och fler kommer att ges under våren. Lite längre fram, i mitten av maj ges SOFEP kursen om att undersöka och bemöta barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer i Stockholm. Förhoppningen är att det finns så pass många optiker i Stockholm som är intresserade av vidareutbildningar att vi denna gång kan genomföra denna kurs. Det borde inte vara omöjligt. Frågor finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida och är för dessa artiklar nummer 2 .Trevlig läsning så hoppas jag att vi ses i Västerås.
Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör.
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker.
e-post: catarina@c-optik.se
Artikel 1
Påverkas läshastighet och läsavstånd vid läsning på tre olika enheter; smartphone, surfplatta och papper
Sammanfattning
Syfte: Studiens syfte var tvådelat. Huvudsyftet var att undersöka hur läshastigheten samt läsavståndet påverkas beroende av vilken typ av enhet läsaren använder. Det andra syftet var att ta reda på om det finns något samband mellan resultaten för läsavstånd och deltagarnas synfel. Detta utfördes genom att utföra mätningar av läshastighet och läsavstånd vid läsning på tre olika enheter; smartphone, surfplatta och A4-papper.
Metod: Deltagarna (n=26) genomgick först en refraktion med tillhörande mätningar för att se om deltagarna uppfyllde de krav som fanns på vidare mätningar. Deltagarna fick sedan läsa sex svenska texter ur de standardiserade lästestet IReST på tre olika enheter; smartphone, surfplatta och papper. De fick läsa två texter/enhet där första omgången testade läshastigheten och andra omgången läsavståndet. Läsavståndet för de olika enheterna jämfördes sedan med deltagarnas synfel.
Resultat: Det fanns en statistisk signifikant skillnad i läsavstånd mellan smartphone och surfplatta (p=0,026) samt smartphone och papper (p=0,004). Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad i läsavstånd mellan surfplatta och papper (p=0,60). Studien visade ingen statistisk signifikant skillnad i läshastighet mellan de olika enheterna (p>0,05). Vid genomförd jämförelse mellan läsavståndet för de olika enheterna och deltagarnas synfel hittades ingen statistisk signifikant korrelation (r<0,80).
Slutsats: Studien visade att det fanns en påverkan på läsavståndet beroende av vilken enhet deltagarna läste ifrån. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad i läsavstånd mellan smartphone och surfplatta och smartphone och papper. Det fanns dock inte någon påverkan i läshastighet mellan de olika enheterna. Det fanns inte heller någon korrelation mellan de olika enheternas läsavstånd och deltagarnas synfel.
https://optikbranschen.se/wp-content/uploads/2020/02/Lashastighet.pdf
Artikel 2
Effekterna på näthinnebilden vid fixationstremor
Studien av ögonens fixationsrörelse har konsekvenser för den neurala grunden för synen. En del av ögonens fixationsrörelse är tremor, ett högfrekvent oscillerande jitter rapporterades vara var som helst från; 11–60 bågsekunder i amplitud. För att direkt isolera effekterna av tremor på näthinnan och i frånvaro av optisk oskärpa, högfrekvens, hög upplösning ögonrörelse samlades videor på sex personer in från inspelningar med en adaptiv skanning laser oftalmoskop. De resulterande amplitudspektra visade en liten avvikelse från den traditionella i frekvensområdet 50–100 Hz, vilket indikerar tremor. Denna avvikelse överskred emellertid sällan 1 bågsekund och därmed standardavvikelsen för retinal bildrörelse över tremorområdet (50–100 Hz) var drygt fem bågsekunder. Med tanke på en sådan liten amplitud är det osannolikt att skakningen kommer att bidra i något meningsfullt sätt till den visuella uppfattningen.
Sammanfattning Catarina Ericson
https://optikbranschen.se/wp-content/uploads/2020/02/i1534-7362-19-11-8-tremor.pdf
