Vetenskap 4 2025

Allergi, Keratoconus och kontaktlinser

Våren är här och med det har många av våra patienter problem med ögonen, det är inte något nytt och återkommer var vår, men det är alltid lika irriterande för de drabbade med rinnande och kliande ögon. Allergisäsongen är vacker men för många gäller det att vara förberedd med medicinering för att kunna njuta. Vi vet också genom många studier att det setts en koppling mellan allergisk konjunktivit och keratokonus. Detta ska ha kopplats till klådan som uppkommer vid en allergisk konjunktivit och leder till gnuggande av ögonen som kan påverka utvecklingen av keratokonus. 

Artiklarna här handlar om keratokonus och den första är just om kopplingen mellan olika allergier och keratokonus. Här kommer andra former av allergi upp som möjlig koppling till keratokonus. Det är en intressant artikel med nya infallsvinklar i dessa områden. Den andra artikeln har undersökt olika studier om väderförhållanden kopplade till keratokonus för att se hur olika klimat som hög temperatur, luftfuktighet, UV strålning och vind kan påverka utvecklingen av keratokonus. Det är spännande med tanke på att vi vet att keratokonus är vanligare i vissa regioner i Sverige och mindre vanliga i andra. Kanske kan detta också vara en av anledningarna och inte enbart det genetiska.

Våren är inte heller den mest optimala årstiden för att börja med kontaktlinser och ofta är det nu som många kommer på att de vill ha kontaktlinser till sommaren. Även om personen inte är allergisk så kan partiklarna i luften irritera ögonen och detta mer om kontaktlinser börjar användas för första gången, en ren tårvätska är så viktig för ett bekvämt kontaktlinsbärande. En torisk lins kan också vara svår att få att stabilisera om tårvätskan inte är stabil och det är den ju inte vid irritation i ögonen. Även om inte linser ska användas vid irritation i ögonen vet vi att det sker. Vid en lätt keratokonus kan det också vara svårt att få en torisk lins att stabilisera beroende på hur konen är. Då kanske inte andra fynd som Fleischers ring eller Munsons sign är uttalade än. Här är det viktigt med kommunikationen mellan assistenter som tar autorefraktor-värden och oss som optiker, även om cirklarna endast är lite förvrängda så kan det ge stabiliseringsproblem för kontaktlinsen. Det behöver vi optiker veta och en topgrafibild är absolut att önska men det kanske inte alltid finns någon i närområdet, men finns det remittera för en topografibild. Det kan bli många återbesök och mycket onödig stolstid om inte detta uppmärksammas, resultatet blir ofta bättre med en stabil eller scleral-lins. Alla är nöjdare patienten ser bättre och vi frisätter mer tid för optikerna även om första besöket tar längre tid. Frågor finns som vanligt på optikerförbundets hemsida. 

Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

Orsakssamband mellan vanliga allergiska
sjukdomar och Keratokonus: 
En tvåsamplad mendelsk randomisering studie

Sammanfattning Catarina Ericson

Syftet var att undersöka hur flera allergiska sjukdomar påverkar utvecklingen av keratokonus (KC) ur ett genetiskt perspektiv. 
Metoden var att samla data från flera omfattande associationsstudier som involverade individer med europeisk härkomst. I slutändan inkluderades 613 fall av allergisk konjunktivit (AC) och 474 657 kontroller, 4387 fall av allergisk rinit (AR) och 471 273 kontroller, 4859 fall av allergisk astma och 135 449 kontroller, 1169 fall av allergisk urtikaria och 212 464 kontroller, 22 474 fall av atopisk dermatit och 774 187 kontroller och 311 KC-fall och 209 287 kontroller. Invers-variansviktad (IVW) metod användes och för att undersöka de kausala effekterna av dessa allergiska sjukdomar på KC.
Resultatet visade att IVW-uppskattningar indikerade att allergisk astma främjade utvecklingen av KC. IVW-uppskattningarna visar dock att AC, AR, atopisk dermatit, allergisk urtikaria är inte signifikant kausalt associerade med KC.

https://tvst.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2802789

Klimatbestämningsfaktorer för keratokonus:
Insikter från en systematisk genomgång av prevalens

Sammanfattning Catarina Ericson

Syfte: Den rapporterade prevalensen av keratokonus varierar kraftigt över hela världen, men orsakerna till denna variation är inte väl klarlagda. Vi syftade därför till att utforska den potentiella effekten av lokala klimatvariabler på förekomsten av keratokonus.
Metod: Den globala prevalensen av klinisk keratokonus i den allmänna befolkningen granskades systematiskt. I varje prevalensområde bedömdes fyra klimatvariabler som ansågs kunna vara relevanta för keratokonus: daglig högsta temperatur, relativ luftfuktighet, ultraviolett strålning och vindhastighet. Klimatvariablerna beräknades med hjälp av världsomspännande rutnätsbaserade klimatdataset från European Center of Medium-Range Weather Forecasts. Viktning av befolkningstäthet tillämpades för att förbättra exponeringsnoggrannheten. Genomsnittet av varje klimatvariabel beräknades under de 10 år som föregick datainsamlingen för varje studie. 
Resultat: Sexton kvalificerade studier identifierades. Efter filtrering för att behålla en prevalensuppskattning per region analyserades 11 studier inklusive datapunkter från 61 områden. Medianprevalensen av keratokonus (interkvartilintervall) var 0,10 % (0,07 %–0,19 %). Multipel regression visade ett signifikant negativt samband mellan luftfuktighet och förekomst av keratokonus (ß = −0,03; 95 % konfidensintervall, −0,06 till −0,01; P = 0,004). Däremot var de andra analyserade klimatvariablerna inte signifikant associerade med förekomst av keratokonus.
Slutsatser: Med hjälp av globala rutnätsbaserade klimatkartor observerade vi en signifikant och biologiskt trolig koppling mellan låg luftfuktighet och keratokonus. Detta tyder på att befuktning kan vara till nytta för patienter och riskgrupper.

https://iovs.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2802577