Vetenskap 3 2025
OCT-scanning mer än endast fundus
Nu händer det mycket i vår bransch, många butiker skaffar fler instrument. Det gäller både att uppdatera sina perimetrar för att kunna utföra Esterman för de synintyg som kräver det, som att OCT nu blir vanligare att påträffa i butikerna. Det är roligt att fler satsar på möjligheten till fler och djupare undersökningar för en bättre klinisk verksamhet. Men att utföra fler undersökningar ska såklart inte ske på bekostnad av de grundläggande delarna i en synundersökning. Att utföra exempelvis preliminära tester tar inte så lång tid och eventuellt kan assistenter utföra vissa av dessa. Samma sak med fundusfoto eller OCT: Knapptrycket för att ta bilden är ju inte det viktiga, utan allt handlar om resultatet. Med en vältagen bild blir bedömningen dessutom både enklare och säkrare. Måste det vara en optiker som trycker på knappen? Inte nödvändigtvis – men bedömningen ska såklart alltid utföras av en optiker!
Viktigt också att alla resultat ska bedömas, saknas möjlighet att bedöma resultat av foton ska de inte tas. Bedömningen av vissa fynd kan kräva både eftertanke och sökande efter svar för att ställa rätt diagnos. Eftersom vi är hälso- och sjukvårdspersonal ska vi bara göra det vi kan och ta hjälp i de fall vi inte har den kunskap som krävs.
De nya instrumenten innebär fantastiska möjligheter och inte nödvändigtvis bara det självklara: OCT används givetvis för bedömning av fundus. Men vi ska inte glömma bort hur bra det är med OCT vid undersökning av exempelvis kornea eller främre segment i samband med vissa sjukdomar. OCT är dessutom ett väldigt bra hjälpmedel vid tillpassning av semi- eller minisklerala linser.
Artiklarna här handlar alltså om OCT och båda dessa artiklar visar hur mycket hjälp vi kan få av en OCT.
Den första är en artikel om OCT på kornea för att kunna se om en LASIK-behandling är utförd. Att utveckla kunskap för AI för att kunna verifiera om en person har genomgått en LASIK är intressant och kan vara viktigt vid en kataraktoperation. Nu har många av de som genomgått någon form av synkorrigerande laserbehandling kommit i åldern att kataraktoperationer behövs så detta blir säkert viktigare närmaste tiden.
Den andra artikeln jämför undersökning med OCT respektive Fundus autoflourescence i kombination med microperimetri på patienter med geografisk atrofi för att se hur skotom stämmer överens med strukturella funktioner.
Att arbeta med nya instrument och få möjlighet till utökade undersökningar är spännande och motiverande. Ännu bättre blir det om viljan finns att fördjupa sig i ännu mera kunskap, då har vi ett underbart yrke där vi kan utvecklas varje dag.
Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker.
e-post: catarina@c-optik.se
Artikel 1:
Artificiell intelligens-driven upptäckt av LASIK-användning
Intressant artikel som visar på vidare område av OCT. Både introduktion och resultat är spännande.
Sammanfattning Catarina Ericson
Syftet med denna studie var att träna och validera ett konvolutionellt neuralt nätverk (CNN) för att upptäcka tidigare utförda laserassisterad in situ keratomileusis (LASIK) operationer baserat på resultat från koherenstomografi (OCT) på hornhinnor.
Metoderna inkluderade användningen av fem olika typer av korneala OCT-skanningar: pakymetri, epiteltjocklek, posterior medelvärde av krökning, främre axiell kraft och främre stromareflektans. Dessa användes som ingång till en lätt CNN-modell. Studien omfattade OCT-skanningar av både friska frivilliga och patienter som hade genomgått LASIK för myopi eller hyperopi. För att träna och utvärdera den föreslagna modellen användes upprepad femfaldig korsvalidering. Dessutom användes en separat grupp av post-LASIK-deltagare, som inte ingick i korsvalideringen, för att testa modellen utanför urvalet.
Resultaten visade att CNN-modellen i korsvalideringen uppnådde en övergripande noggrannhet på 90,2 % ± 3,6 %, med en känslighet på 93,5 % ± 5,2 % och en area under mottagarens funktionskurva (AUC) på 97,8 % ± 1,7 % för att detektera myopisk LASIK. För hyperopisk LASIK var känsligheten 90,2 % ± 5,8 %, och AUC var 98,2 % ± 1,9 %. I testgruppen utanför urvalet klassificerades alla ögon korrekt.
Sammanfattningsvis visade resultaten att den lättare CNN-modellen som använder corneala OCT-kartor är ett användbart verktyg för att upptäcka LASIK-historia. Detta kan vara särskilt relevant för patienter som behöver kirurgi för grå starr, eftersom OCT och artificiell intelligens kan bidra till bättre hantering av dessa fall.
Artikel 2:
Struktur–funktionsrelationer i geografisk atrofi
Arbetar du med OCT så läs hela artikel den är intressant. Både bakgrund, resultat delarna och konklusionen är mycket läsvärda.
Sammanfattning Catarina Ericson
Syfte: Att undersöka sambandet mellan retinal struktur och visuell funktion i geografisk atrofi (GA) genom att analysera överensstämmelsen mellan skotom och makulär struktur, med fokus på koroidal hypertransmission och FAF.
Metoder: Mesopisk mikroperimetri och multimodal avbildning registrerades longitudinellt. OCT graderades för koroidal hypertransmission och FAF för GA. Överensstämmelsen mellan skotom och atrofi kvantifierades med Dice likhetskoefficienten (DSC).
Resultat: 24 deltagare, med uppföljning på 26,8 månader, visade högre överensstämmelse mellan skotom och koroidal hypertransmission (DSC 0,70) än mellan skotom och FAF-definierad GA (DSC 0,67, P < 0,001). OCT-reflektivitet associerades starkt med skotomets svårighetsgrad.
Slutsatser: Koroidal hypertransmission är ett användbart mått i kliniska studier. OCT ger mer information om visuell funktion än FAF, och mikroperimetri bör användas tillsammans med avbildning för en bättre förståelse.
Translationell relevans: Fynden bidrar till en nyanserad förståelse av sambandet mellan retinal struktur och visuell funktion, relevant för behandling och övervakning av geografisk atrofi.