Nytt år, ny föreskrift och kvalitetsnorm
Äntligen kan den gamla optikerföreskriften läggas åt sidan. Nu går vi från att ha föreskrifter på tio sidor, som specifikt reglerar optikernas arbete, till en sida drygt. Då skulle man kunna tro att vi nu inte har några förhållningsregler men så är det inte, nu räknas vi optiker mer till den allmänna hälso- och sjukvårdspersonalen. De lagar och riktlinjer som finns för övrig hälso- och sjukvårdpersonal gäller oss och har alltid gjort, men nu har vi inte så många regleringar som undantar och särskiljer oss i vissa delar. En skillnad som nu finns är att inte föreskriften reglerar hur länge en ordination är giltig för de över åtta år, det är upp till optikern att avgöra detta, vilket är en fördel att både kunna korta ner eller förlänga en giltighetstid, vi har fått förtroendet att avgöra det. En annan sak är att det tidigare uttryckligen stod att vi skulle remittera till läkare vid misstanke om sjukdomar. Vilket vi alla troligtvis har brustit i för en begynnande gråstarr har nog inte skickats direkt, då hade troligen ögonsjukvården protesterat, vi har inte heller remitterat ögonlocksinflammationer som vi har kunnat ta hand om. Nu står det inte att vi ska remittera vid misstänkta sjukdomar, utan det är upp till oss som hälso- och sjukvårdspersonal att ta hand om de tillstånd vi kan klara av, annat ska vi remittera vidare men inte nödvändigtvis till läkare. Det innebär också att ögonsjukvården inte måste ta emot remissen utan kan hänvisa att remittera till lämpligare instans, kanske en kollega. Inom vården talas det ofta om LEON (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå) det är något som all hälso-och sjukvårdspersonal är bekanta med och det är nog inte omöjligt att detta kommer dyka upp mer inom vårt område också.
För att vi ska hålla oss uppdaterade är Kvalitetsnormen ett bra hjälpmedel. Vi måste också känna oss hemma med de olika kriterierna av instanser som nämns i lagar och föreskrifter. Vem är vårdgivare eller verksamhetschef? De har olika ansvar enligt lagarna, men hos vissa butiker kan det vara samma person det gäller och hos andra kan den ena finnas i butiken, den andra på huvudkontoret. Det gäller att veta vem som ska göra vad, som med alla arbetsuppgifter när vi arbetar som legitimerad personal.
Artiklarna i detta nummer handla om ett välkänt tillstånd som med återkommer med jämna mellanrum sedan några år tillbaka. Det första är ett examensarbete från Linnéuniversitetet som handlar om postcovid och vergensproblem. Det är ett spännande arbete och covid är nog något vi kommer se till och från och då även postcovid så det är ett aktuellt ämne. Den andra artikeln är från JOVs och handlar om ögonproblem vid genomgången covid eller efter covidvaccin jämfört med en frisk kontrollgrupp. Frågor till artiklarna finns på Optikerförbundets hemsida. Passa även på att läsa igenom den nya Optikerföreskriften 2023:31 och Kvalitetsnormen version 21.
Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker.
e-post: catarina@c-optik.se
Artikel 1
Förekommer det förändringar i vergensfunktion i samband med post-covid diagnos?
En pilotstudie
Författare Edwin Nordh Oskarsson och Tony Huy Dinh
Sammanfattning Catarina Ericson
Syfte: Syftet med studien är att jämföra vergenser, forier och konvergensnärpunkt (KNP) mellan deltagare diagnosticerade med post-covid samt en kontrollgrupp av deltagare utan post-covid diagnos.
Metod: Studien innefattade 10 patienter diagnosticerade med post-covid samt 10 patienter utan post-covid diagnos, samtliga i Linköping hos Optiker Almå. Alla deltagare fick genomgå en synundersökning inledningsvis och blev tillfrågade om att delta i studien. Initialt uppmättes deltagarnas forier med Schober´s test. Sedan blev patienterna undersökta på konvergensnärpunkt med hjälp av en RAF-stav, samt prismastav för att mäta vergensförmågan.
Resultat: Medelvärdet för vergenserna på avstånd med Bas IN (negativa vergenser) var 7,0 prd för post-covid gruppen, kontrollgruppen hade ett medelvärde på 12,2 prd i motsvarande mätning. Vid Bas UT (positiva vergenser) på avstånd hade post-covid gruppen ett medelvärde på 13,4 prd i jämförelse med 19,3 prd för kontrollgruppen. På 40 cm hade post-covid gruppen ett medelvärde på 13,5 prd för negativa vergenser, kontrollgruppens medelvärde var vid samma mätning 21,6 prd. För positiva vergenser på 40 cm var medelvärdena 17,6 prd för gruppen med post-covid och 27,2 prd för kontrollgruppen. Hela åtta deltagare med post-covid hade en avlägsen konvergenspunkt. I kontrollgruppen hade enbart två deltagare en avlägsen konvergenspunkt.
Slutsats: Personer med post-covid har nedsatta vergenser i jämförelse med en kontrollgrupp utan post-covid-diagnos, där de positiva vergenserna är nedsatt i något större utsträckning. En nedsatt konvergensförmåga är också förekommande i samband med post-covid. Ingen skillnad i storleken på forier förekom, även om post-covid gruppen uppvisade forier i större utsträckning jämfört med kontrollgruppen.
Examensarbete – 23 (diva-portal.org)
Artikel 2
Neuro-oftalmiska biverkningar av COVID-19-infektion och vacciner:
En rikstäckande kohortstudie
Sammanfattning Catarina Ericson
Syfte: Att utvärdera sambandet mellan COVID-19-infektion och -vaccination med neurooftalmiska biverkningar.
Metod: I denna rikstäckande populationsbaserade retrospektiva kohortstudie har 8 498 353 patienterna klassificerats i tre grupper: kontroll, covid-19-infektion och covid-19 vaccinering. Vi genomförde separata analyser för den tidiga fasen (inom 60 dagar) och (61–180 dagar) för att uppskatta incidensen och riskkvoten (HR) för varje neurooftalmisk biverkning. De negativa händelser som inkluderades i denna analys var optikusneurit, papillödem, ischemisk optisk neuropati, n. Oculomotoriuspares, n. Troclearispares, n. Abducenspares, ansiktsförlamning, nystagmus, ptos, blefarospasm, anomalier i pupillfunktionen och Guillain-Barrés syndrom/Miller Fishers syndrom (GBS/MFS).
Resultat: Andra neurooftalmiska biverkningar än ptos och GBS/MFS uppvisade ingen signifikant ökning efter covid-19, och deras incidens var extremt låg. Incidensen av ptos i båda faserna var signifikant högre hos patienter som fick covid-19-vaccination än i kontrollgruppen GBS/MFS hade en signifikant högre incidens i den tidiga fasen (HR = 5,97) hos patienter med covid-19-infektion än i kontrollgruppen.
Slutsatser: Ptos var associerat med COVID-19-vaccination, särskilt med ChAdOx1-vaccinet, medan GBS/MFS var associerat med covid-19-infektion. Däremot hittades inget samband mellan andra neurooftalmiska biverkningar och covid-19-infektion eller vaccination. Dessa resultat kan ge användbara insikter för att diagnostisera och behandla neurooftalmologiska biverkningar efter covid-19.