Vetenskap 5 2024: Vad innebär en synundersökning?

Nu är skolstarten här och de flesta är tillbaka på jobbet efter en ledighet under sommaren. Det innebär att jobbet tar fart och vi får se vilka nyheter som kommer under denna höst. Att se tillbaka på förra året vid denna tid så var mycket fokus och undran på hur det skulle bli när den nya optikerföreskriften togs i bruk. Visst har införandet av den nya föreskriften ökat möjligheter till samarbete och vissa ögonkliniker har uppmärksammat detta och hur långt dessa tankar och idéer leder blir spännande att se i framtiden. 

Den första artikeln här är ett examensarbete från Linnéuniversitetet som handlar om ackommodations- och vergensproblem hos barn med dyslexi. Hela detta arbete är mycket intressant och det området borde belysas mycket mer inom skolhälsovården. Den andra artikeln kommer från JOVs och är också i ett närbesläktat område då den handla om att hålla kontroll av ackommodationen vid kliniska undersökningar. Denna går även in på prebyopi, men också användandet av cykloplegi.  

En tanke som kommer upp när olika riktlinjer, ofta inom skolhälsovården, läses är att det hänvisas till att en synundersökning ska vara utförd. Då borde frågan gå vidare med vad innebär det att denna synundersökning ska innehålla? Är det den som skolsköterskan gör när synskärpan kontrolleras, eller är det den som ibland utförs på ögonkliniker med överrefraktion med +0,5D eller -0,5D?  Eller är det när vi i optiska butiker/kliniker utför en synundersökning med alla olika moment enligt kvalitetsnormen?  Frågan kan också bli vad menas med en synundersökning, en synkontroll eller ett syntest, vad är skillnaden på dessa och vad ger de för resultat när de är utförda? Borde inte vi optiker kunna enas om att det som utförs i våra undersökningsrum är synundersökningar och inte syntest eller synprövning? På samma sätt som att vi idag har synundersökningsrum och att provrummen numera är tilldelade klädbutiker att prova kläder i. Om inte vi som yrkesgrupp skiljer på dessa beskrivningar hur ska då allmänheten och de som tar fram riktlinjer kunna veta och definiera vad som behövs och ska utföras.  När ni läser dessa artiklar ha gärna denna frågeställning med er och visst vore det spännande att höra vad alla kollegor säger om vårt språkbruk. 

Frågor finns som vanligt på optikerförbundets hemsida, trevlig läsning och hoppas att vi ses på Optometridagarna.

Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

ARTIKEL 1

Förekomsten av vergens- och ackommodationsrelaterad
problematik hos barn med dyslexi

Författare: My Lammers,  My Väring

Inledning: En god samsyn ligger till grund för vår förmåga att tillgodogöra oss skriven text. Konvergensinsufficiens och ackommodationsinsufficiens är exempel på syndrom varpå samsynen är bristfällig och läsningen försvåras. En annan faktor som skapar ett hinder vid läsning är diagnosen dyslexi, varpå barnen upplever liknande symtom som vid samsynsproblematik. Huruvida det finns en korrelation mellan samsynsproblematik och dyslexi har både förnekats och konfirmerats av tidigare studier. Ifall nutida studier kan påvisa ett samband öppnar det upp för ytterligare avhjälpning av dyslektikers problematik. 
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska den aktuella prevalensen av vergens- och ackommodativ samsynsproblematik hos barn med dyslexi. Det sammanfattade resultatet önskas vara en tillgång vid beslut gällande hantering av patienter med misstänkt dyslexi och en grund vid avhjälpning av samsynsproblematik hos dyslektiker.
Metod: Litteraturstudien grundar sig på fem kliniska studier erhållna från PubMed, OneSearch och Google Scholar. Grundliga sökningar gjordes i databaserna genom booleska operatörer tillsammans med diverse söktermer. Ytterligare sållades artiklarna genom huruvida de föll inom ramen för inklusionskriterierna; ej äldre än sex år, klinisk studie, undersökte barn med dyslexi samt utförde vergens- och ackommodationsmätningar. 
Resultat: Studie 1 och 3 till 5 menar att dyslektiska barn i större utsträckning än icke dyslektiker innehar en nedsatt ackommodation och i vissa fall även ackommodationsinsufficiens, medan studie 3 till 5 påvisar tecken på en förhöjd prevalens av påverkade vergenser. Studie 2 resulterar i att det finns ett samband mellan graden av dyslexi och en större exofori på nära håll. Sammantaget framkom att dyslektiker i högre grad påvisar samsynsproblematik i form av nedsatt ackommodation och vergenser än icke-dyslektiker. Sammanfattning: Resultaten tyder på att barn med dyslexi besitter en högre prevalens av samsynsproblematik än barn utan diagnosen. En grundlig samsynsundersökning bör utföras vid diagnostisering av dyslexi.

https://optikbranschen.se/wp-content/uploads/2024/08/FULLTEXT01-Dyslexi.pdf

ARTIKEL 2

Förståelse av ackommodativ kontroll i kliniken:
Modellering av latens och amplitud för ojusterade brytningsfel,
ålderssynthet och cykloplegi

Sammanfattning Catarina Ericson

Ackommodation är processen för att justera ögats optiska effekt för att fokusera på olika avstånd. Okorrigerat brytningsfel och/eller funktionsfel, ålderssynthet innebär att skarpt fokus kanske inte är uppnåeligt på vissa avstånd, så att personen upplever ihållande oskärpa. Här identifierar vi ett problem med nuvarande modeller för kontroll av ackommodationen: De förutsäger överdrivna interna reaktioner på stimuli utanför ackommodationens räckvidd, vilket leder till orealistiska anpassnings effekter. Närmare bestämt efter långvarig exponering för stimuli utanför intervallet förutsäger nuvarande modeller lång fördröjning i den ackommoderande responsen på stimuli inom intervallet.  Dessa beteenden observeras inte empiriskt. För att lösa detta problem föreslår vi att indata till ackommodation driven av oskärpa inte är retinal oskärpa, utan korrigerbar oskärpa.  Vi kan förklara varför ackommoderande–konvergensreaktioner observeras för stimuli som är för nära – men inte för långt bort – för att fokusera på. Vi modellerar med cykloplegi som en förändring och postulerar en form av neural närsynthet för att förklara den ytterligare avslappningen av ackommodationen som ofta ses med cykloplegi. Den här modellen ger rimliga förutsägelser för den ackommoderande respons och ackommoderande konvergenssignal i ett brett spektrum av kliniskt relevanta situationer.

https://jov.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2793452