Vetenskap 7: Tårfilmen en viktig detalj
Äntligen har det blivit möjligt att ha större sammankomster, Optometridagarna och Optikmässan är genomförda. Livet börjar återgå till det som var, men visst är vi väl alla försiktigare och tänker mer på smittspridning än innan pandemin startade. En sak som återkommer varje år är att problemen med torra ögon ökar på hösten. Fler personer kommer med uttalade problem med irritation och rinnande ögon. Då är det så värdefullt att redan tidigare ha gjort bedömningar och mätningar på tårvätskans kvalitet så att basvärden finns dokumenterade. Det gör det så mycket lättare att bedöma och värdera vilka förändringar som ha skett och kunna ordinera olika behandlingar och produkter.
Artiklarna här kommer från JOVs och handlar båda om tårvätskan. Den första handlar om olika typer av mätningar av tårvätskan allt ifrån Break up time (BUT) med flourecein, cornealstaining, shimertest och mätning av volymen på tårmenisken. I den andra har användandet av rekombinant humant Lubricin som smörjande medel undersökts.
Båda dessa artiklar är intressanta den första har en tydlig anknytning till det dagliga kliniska arbete som alla optiker har. Den ger en bra information hur alla värden hänger samman och knyts ihop. Innehållet i artikel två är mer åt de små ämnena som gör skillnad vid behov av smörjande ögondroppar. Tillsammans ger de en värdefull mix av kunskap att ha i tanke vid undersökningar av torra ögon. Nu är det många av våra patienter som har provat olika ögondroppar ofta inköpta på apoteken där rådet ofta är att prova sig fram till det som fungerar. Vi bör ha kunskapen att kunna utföra dessa olika undersökningar och då kunna ordinera en behandling som ger ett bra resultat. Det kan vara allt från rengöring med specifika produkter, värme kombinerat med massage på ögonlocken eller ögondroppar som ger bättre oljeskikt eller de som ger extra tårvolym. Alla optiker har kunskap och möjlighet att utföra en del av dessa undersökningar, har du själv inte möjlighet att utföra just den undersökning du önskar så remittera till en kollega som har den möjligheten. På sikt så kommer det självklara valet vara att gå till optiken och köpa ögondroppar där kunskap om behovet finns, det vore väl en positiv framtid. Frågor till artiklarna finns som vanligt på Optikerförbundet hemsida där även olika kurser som kommer hållas ligger uppe.
Trevlig läsning.
Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör.
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker.
e-post: catarina@c-optik.se
Artikel 1
Tear Strip Meniskometri och dess kliniska tillämpning:
Analys av mer än 2 000 fall
Bakgrunden ger en bra genomgång på olika moment förundersökning av torra ögon. Sedan är metod och resultatdelarna mycket spännande.
Sammanfattning Catarina Ericson
Syftet var att utvärdera sambandet mellan stripmeniskometri, volymmätning av tårmenisk med tecken och symtom relaterade till torra ögon. Denna tvärsnittsstudie inkluderade 2234 på varandra följande polikliniska patienter där torrögonsymptomatologi och relaterade undersökningar på ögats yta användes, inklusive Schirmer-test, fluorescein tårfilmbreak up time (BUT), hornhinnefluorescein vital färgning och stripmeniskometri. Stripmeniskometriavgränsningen uppskattades med hjälp av en mottagaroperativ karakteristisk analys. De subjektiva symtomen bestod av sex binariserade symtom: torrhet, trötthet, fotofobi, smärta, irritation och suddighet. Förekomsten av alla tecken och symtom analyserades sedan med hjälp av Hayashis kvantifieringsteori typ III-analys. Resultat: Deltagarnas medelålder var 59,3 ± 17,3 år. Medelvärdena för Schirmer-test, BUT, hornhinnefluoresceinfärgning och bandmeniskometri var 13,6 ± 9,6 mm, 3,1 ± 2,1 sekunder, 0,40 ± 0,66 respektive 2,4 ± 2,7 mm. Schirmer-testet var negativt korrelerat med ålder, medan BUT och strip meniskometri inte var det. Alla par schirmertest, BUT och stripmeniskometri hade signifikanta korrelationer, men den största korrelationen hittades mellan BUT–stripmeniskometri
Artikel 2
Effekten av rekombinant humant lubricin på en modell för tårfilmstabilitet
Rekommenderar att läsa hela artikeln och bakgrund och resultatdelarna är riktigt intressanta.
Sammanfattning:
Syftet var att undersöka och kvantifiera effekten av rekombinant humant lubricin (rh-lubricin) på en modell för tårfilmsstabilitet.
Metoder: Ett specialbyggt, interferometribaserat instrument som kallas Interfacial Dewetting and Drainage Optical Platform användes för att skapa och registrera den spatiotemporala utvecklingen av modeller med acellulära tårfilmer. Bildsegmentering och analys var utfört i MATLAB för att extrahera de viktigaste funktionerna från den våta ytan kontra tidskurvan, nämligen den avdunstningsbrytande uppsprickningsstiden. Dessa två parametrar indikerar tårfilmens stabilitet i närvaro av rh-lubricin i dess ostressade och stressade former.
Resultat: Våra parametrar fångade framgångsrikt trenden att öka tårfilmsstabiliteten med ökande rh-lubricinkoncentration och visade skillnader i rh-lubricineffekt efter olika industriellt relevanta påfrestningar.
Slutsatser: Våra resultat visar att fragmentering och aggregering kan påverka lubricins förmåga att upprätthålla en stabil tårfilm negativt. Plattformen och analysmetoden kan ge ett enkelt, intuitivt och kliniskt relevant sätt att kvantifiera effekten av oftalmiska läkemedel och beredningar avsedda för att förbättra tårfilmens stabilitet, samt uppmärksamma skillnader mellan varianter relaterade till läkemedelsstabilitet och effekt.
Effect of Recombinant Human Lubricin on Model Tear Film Stability | TVST | ARVO Journals