Vetenskap 5: Yrke med många sidor
Hösten närmar sig och det innebär också att de nya Optikerna som gick ut från universiteten i våras nu har arbetat en del och förhoppningsvis också kommit in i arbetet. Nu finns också LNUs examensarbete på och det är alltid spännande. De som gjort examensarbeten på KI får gärna skicka dessa till mig så de kan publiceras här det är trevligt. Speciellt när branschen varit delaktiga genom enkäter då är det extra intressant. Att optiker med lång erfarenhet är med och publicerar artiklar är bra och ännu bättre när de även delger oss sitt material, det tackar vi för. Ser fram emot att få arbeten från alla olika utbildningar eller andra vetenskapliga artiklar.
Den första artikeln är en enkätstudie om hur optiker har det i det dagliga arbetet, det är 295 optiker som har svarat och ingår i denna. Där är en härlig inledning som beskriver hur omväxlande vårt yrke kan vara. Det visar också att vi har en bred kunskap både hantverksmässigt och medicinskt. Som sagts många gånger tidigare så utvecklas vårt yrke mer och mer och det är svårt att var fullt uppdaterad inom alla dess områden, ibland måsta man välja. Det är en intressant artikel, men den visar också att alla inte hinner eller har möjlighet att utföra alla undersökningar. Det gäller att veta vart och till vem som det går att remittera till för att få dessa undersökningar utförda. Att remittera till kollegor får inte glömmas bort det är inte bara till ögonläkare remisser ska skrivas.
I artikel två har det jämförts att behandla ackommodativa problem med Additionsglas +0,5 D alternativt synträning. Den visar på hur viktigt det är att alla moment utförs vid undersökningar. Att hoppa över de preliminära testerna kan innebära att det viktigaste problemet inte upptäcks och även om ett par glasögon ordineras så är inte problemet löst. För att kunna ge rätt ordination och hjälp behöver ögonen och synsystemet undersökas så att problem och symtom upptäcks och åtgärdas för ett bestående eller optimalt resultat. Frågor relaterade till artiklarna finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.
Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör.
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker.
e-post: catarina@c-optik.se
Skiljer sig arbetsförhållandena
inom optikerbranschen beroende på arbetsplats?
En enkätstudie. Författare: Shehed Abedali & Zuhal Fatula
Sammanfattning: Catarina Ericson
Syftet var att identifiera om det finns några skillnader i tid som optiker ges för synundersökning och administrativa uppgifter mellan att arbeta i privatägda verksamheter och företagskedjor. Det sekundära målet var att se om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan dem.
Enkäten bestod av 16 kryssfrågor och delades ut till de 3300 medlemmarna i Facebookgruppen ”Optikforum” som dels består av legitimerade optiker dels även andra som är verksamma inom optikbranschen samt de 1550 medlemmarna i Optikerförbundet.
Totalt var det 295 optiker som besvarade enkäten, varav 47% upplever att deras arbete är stressigt. Det visade sig att det är skillnad mellan olika arbetsplatser när det kommer till hur lång tid optikerna får för administrativt arbete och synundersökningar. Majoriteten av optikerna i de privatägda butikerna visade sig ha mer tid och mindre stress än optikerna i de kedjeägda- och franchise/inköpskedjebundna butikerna.
Enligt författarna är det viktigt att arbetsgivare ger optikerna tillräckligt med tid för en fullständig synundersökning. Optiker bör få tid för att kunna sköta det administrativa arbetet som till exempel remisskrivning. Detta är viktigt både för patientsäkerheten och för optikerns välmående.
Skiljer sig arbetsförhållandena inom optikerbranschen beroende på arbetsplats? (diva-portal.se)
Jämförelse av korttidseffekter vid behandling av ackommodations in facilitet med låg plus ADD i Single Vision glas eller synträning: En pilotstudie
Sammanfattning Göran Skjöld
Syftet med pilotstudien var att jämföra kortvarig behandlingseffekt av låggradigt plustillägg (ADD) och hembaserad samsynsterapi (VT) hos en liten grupp symptomatiska barn där ackommodativ infacilitet (AIF) är den mest signifikanta dysfunktionen.
Metoden som användes var att 19 barn, i åldern åtta till tolv år, med en förstagångsdiagnos av AIF ordinerades i följd och växelvis antingen behandling med ADD (+0,50 D add i single vision Rx) eller VT (övningar i hemmet med Hart Chart) under en period av 6 veckor. Ackommodationsfaciliteten (AF) mättes monokulärt (MAF-R, MAF-L) och binokulärt (BAF) med +2 D/-2 D flipper och noterades som cykler per minut (cpm). Symptomen graderades med hjälp av frågeschemat CISS (Convergence Insufficiency Symptom Survey). Mätningarna jämfördes före och efter behandling och mellan grupperna med hjälp av icke-parametrisk statistik (p < 0,05).
Resultat: Tio barn ordinerades ADD (medianålder 9,0 F:5) och nio barn ordinerades VT (medianålder 11,0 F:7). Vid studiens start var värdena för MAF-R, MAF-L, BAF och CISS, 3,0, 3,0, 2,2 cpm respektive 27,5 poäng för ADD-gruppen och 2,0, 2,0, 2,0 cpm respektive 27,0 poäng för VT-gruppen. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna vid studiens start. Efter 6 veckors behandling var medianförändringen av MAF-R, MAF-L, BAF och CISS +5,0, +4,5, +4,7 cpm respektive –7,5 poäng för ADD-gruppen, och +8,0, +8,0, +10,0 cpm respektive –20,0 poäng för VT-gruppen. Alla förändringar inom grupperna var signifikanta. Jämförelse av grupperna visade en signifikant större effekt av behandling med VT jämfört med ADD för BAF (p = 0,008) och CISS (p = 0,017).
Slutsats: Hos barn med nydiagnostiserad AIF ger behandling av ackommodationsdysfunktion under 6 veckor större lindring av symptom och förbättring av binokulär ackommodativ facilitet jämfört med behandling med glasögon med ett svagt plustillägg.
Sökord: ackommodativ dysfunktion, ackommodativ infacilitet, +2 D/-2 D flipper, Hart Chart, CISS