Valhemligheten en rättighet för alla

Trots 100 år av allmän rösträtt kan synskadade fortfarande inte rösta med bevarad valhemlighet. Regeringen har avbrutit projektet som påbörjats för att ta fram hjälpmedel och kan i nuläget inte ge besked på någon alternativ lösning för att säkra synskadades rätt att kunna göra personval och rösta självständigt.

– Regeringen säger att frågan är viktig, men i praktiken ser vi inga åtgärder, säger Niklas Mattsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund. 

I december fattade regeringen beslut om att stoppa Valmyndighetens projekt för att synskadade ska kunna rösta med bevarad valhemlighet.

Därför träffade Synskadades Riksförbund, Unga med Synnedsättning och Förbundet Sveriges Dövblinda under onsdagen justitieministerns statssekreterare för att diskutera hur regeringen tänker agera för synskadades rätt att kunna göra personval och rösta självständigt.

– Regeringen säger att frågan är viktig, men i praktiken ser vi inga åtgärder. Vi menar att regeringen måste förstå att de med höstbudgetens beslut prioriterar bort synskadades grundlagsskyddade rättighet att kunna rösta med bevarad valhemlighet, säger Niklas Mattsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund. 

I regeringsbeslutet den 15 december framgår att skälet till att regeringen avbryter uppdraget till Valmyndigheten är att Tidöavtalet stipulerar att en parlamentarisk kommitté ska tillsättas för att se över valsystemet med partispecifika valsedlar. Enligt regeringen bör därför arbetet med att utveckla hjälpmedel för synskadade avvakta utredningen av valsedelsystemet. 

– Tidöavtalet kan inte förhala grundläggande rättigheter. Det har funnits befogad kritik mot det nuvarande valsedelsystemet, men då bör man i stället se till att uppdraget till Valmyndigheten handlar om att ta fram prototyper som är neutrala till valsedelns faktiska utformning så tekniken kan fortsätta utvecklas, säger Niklas Mattsson.