Utmanande framtid för optikbranschen
Alla branscher och yrken förändras över tid. Ny kunskap, teknologiska genombrott, förändrade konsumentbeteenden och olika omvärldsfaktorer ställer krav på att hela tiden förstå och anpassa sig efter samtiden och planera för framtiden. Inte minst utvecklingen inom optikbranschen de senaste decennierna är ett tydligt exempel på detta. De kommande åren saknar inte utmaningar.
Text Micke Jaresand
De kommande åren saknar inte utmaningar. Det kanske mest grundläggande är befolkningsutvecklingen. När vi blir fler och äldre ökar behovet av branschens tjänster. Beräkningar av befolkningsutveckling är normalt ganska tillförlitliga, men ibland händer det oförutsedda som leder till hack i kurvan; migrationen 2015-2016 är exempel på sådan oförutsedd händelse.
Befolkningen i Sverige ,kommer att öka. Mest markant är ökningen av andelen personer 60+. Källa: SCB
Boende i Sverige blir både fler och äldre. Om inget oväntat inträffar räknar SCB med att landets befolkning om tio år har ökat med sex procent till 11,1 miljoner. Samtidigt kommer vi att bli äldre. Gruppen +55 år ökar med 364 000 individer. Gruppen +75 år beräknas att öka med 235 000 individer till totalt 1 315 000 personer.
Det här kommer att ställa stora krav både på samhället och de branscher som verkar inom eller i angränsande verksamheter till den traditionella hälso- och sjukvården. Med åldern följer ett ökat vårdbehov, inte minst inom ögon. Den traditionella, regionsdrivna sjukvården fungerar inte som avsett och samhället har därför behov att reformera vården.
Riksdagen har insett att vården inte bara kan vara en angelägenhet för regionerna. Istället tittar man på att skapa nätverksbaserade system där flera aktörer ingår, det vi kallar shared care. Lite förenklat kan begreppet förklaras med att traditionella stuprör inom vården bryts upp och olika yrkesgrupper tar hjälp av varandras kompetens i utredning och behandling av patienter. Även patienterna själva involveras i betydligt högre grad i sin egen behandling.
Tonen och formuleringarna i den nya optikerföreskriften ska ses i ljuset av detta. Detaljregleringar och specifika ”ska-krav” försvinner till förmån för mer generella regler som liknar eller är identiska med andra yrken inom hälso- och sjukvården. Att optikern ska kunna avlasta ögonsjukvården har gått från ”snack till verkstad” och kommer påverka yrket på ett djupare plan än man kanske anat.
En fråga som dyker upp i sammanhanget är då hur ersättningsmodellen för optikerna ska se ut om rollen som aktör i primärvården ökar.
– Ögonsjukvården är en utmaning i de flesta regionerna. Samtidigt finns det många välutbildade optiker runtom i landet, som kan bidra till att korta köerna och hjälpa patienterna. Här kan vår bransch verkligen bidra till god och nära vård. Vi vill vara en aktör som tar ansvar i samhället, men självklart måste samhället då säkerställa att vi har rätt förutsättningar vad gäller personal och ersättning, säger Fredrik Thunell på branschföreningen Optikbranschen.