Rapport sätter fokus på ögonhälsa

Att kunna tillpassa och sälja glas och bågar är inte längre tillräckligt för en optiker att hävda sig i konkurrensen om kunderna. Teknisk och medicinsk utveckling, mer avancerade utbildningar, moderniserad lagstiftning och uppluckrade gränser mellan optometrin och ögonsjukvården öppnar nya möjligheter för branschens aktörer att profilera sig. 

TEXT MICKE JARESAND

På kort tid har begreppet ögonhälsa etablerats i branschen. Du ska inte längre kliva in i en butik som korrigerar synfel och säljer linser och glasögon utan som tar hand om allt som dina ögon avslöjar och behöver.

I början av sommaren publicerade Synsam Ögonhälsa 2020-rapporten. Publikationen är ingen traditionell reklambroschyr. Innehållet ger istället kunskap och fördjupningar inom ett antal av de områden som kan anses omfattas av begreppet ögonhälsa. Greppet känns igen från andra branscher och samhällsområden och har visat sig vara ett effektivt sätt för en organisation att sätta ljus på och lyfta angelägna frågor med beröring på den egna verksamheten.

– Ambitionen med rapporten är högt ställd. Som nordisk marknadsledare har vi ett ansvar att väcka nyfikenhet för och sprida kunskap om allt fantastiskt som händer inom ögonhälsa, skriver Synsam Groups vd och koncernchef Håkan Lundstedt i en introduktion till rapporten.

Bland annat presenterar rapporten en undersökning om barns ögonhälsa. I rapporten som bygger på intervjuer med föräldrar med barn mellan 0 och 17 år framgår att de yngsta barnen, 0-7 år i genomsnitt tillbringar 2,2 timmar framför en skärm en vanlig vardag och något mer på helgen. Det innebär ett genomsnitt på nästan 17 timmar per vecka. Tiden framför skärmen ökar i takt med stigande ålder. I åldersgruppen 8-13 år tillbringar barnen 28 timmar per vecka framför en skärm. När de blir ännu äldre, 14-17 år, ökar tiden till drygt 32 timmar, nästan lika många timmar som ett normalt heltidsjobb. Att 20 procent av föräldrarna uppger att barn i skolåldern klagar på skärmrelaterad huvudvärk och ögon problem framstår inte som särskilt konstigt.

En stor majoritet, åtta av tio föräldrar stödjer förslaget om en årlig synundersökning i skolan och sju av tio är positiva till att optiker ges rätt att genomföra synundersökningar på barn under åtta år.

Andra ämnen som tas upp i Ögonhälsa 2020-rapporten är ögat som källa till upptäckt av sjukdomar i andra kroppsdelar, forskning kring tekniska lösningar för att underlätta för dyslektiker, torra ögon, möjligheten reparera skadade näthinnor med stamcellstransplantation och kontaktlinser som kan bromsa närsynthet hos barn.

I takt med att människor tillbringar allt större del av sin vakna tid framför skärmar av olika slag har frågan om hur blått ljus påverkar oss blivit allt mer diskuterad. Den gängse uppfattningen är att blått ljus från skärmar riskerar att störa vår sömn. Men enligt ny forskning som presenteras i rapporten är det inte alls säkert att det stämmer. Sömnforskaren Frida Rångtell vid Uppsala universitet menar att de studier som finns inom ämnet ger motstridiga resultat.

I rapporten konstateras också att optikern, trots den senaste tidens utveckling, är en underutnyttjad resurs i samhället.

– Ett exempel är diabetesvården, säger Awet Tesfamariam, optiskt ansvarig för Synsam Sverige. Det finns regioner som inte är i närheten av att uppfylla kraven i Socialstyrelsens riktlinjer om regelbunden screening för diabetesretinopati, en uppgift som med fördel kan hanteras av kvalificerade optiker med modern utrustning.

Även inom vården av glaukompatienter skulle optiker kunna bidra.

– Det finns inga rimliga argument för att screening och uppföljning av glaukom inte skulle kunna hanteras av kvalificerade optiker, säger Awet Tesfamariam. Genom att mäta tryck och synfält i samband med regelbundna synundersökningar kan vi följa utvecklingen och skicka remiss till ögonläkare när det är medicinskt motiverat.

Åldersförändringar i gula fläcken är ytterligare ett exempel på tillstånd som välutbildade och välutrustade optiker kan upptäcka och övervaka för att på så sätt avlasta ögonsjukvården. 

– Jag tror att man måste förstå den fulla vidden av att optiker idag också är vårdgivare, säger Awet Tesfamariam. I Norge har man långtgående planer på att på att lägga större ansvar för ögonhälsan på optikerna. En sådan utveckling vill jag se i Sverige också, att optiker med diagnostisk kompetens kan bli ackrediterade och att undersökningarna ska omfattas av högkostnadsskyddet.

Så definierar kedjorna
begreppet ögonhälsa

Specsavers:

Om din syn inte har förändrats kanske du inte tänker på vad din syn kan säga om din hälsa. Men dina ögon och syn kan faktiskt berätta mycket om din allmänna hälsa, även om du inte upplever någon skillnad. Därför är det viktigt att ögonen undersöks regelbundet.

Klarsynt:

Att undersöka hela kundens ögon och inte bara synfelet vilket gör att vi kan upptäcka allt från tidiga tecken på ögonsjukdomar till barns ögon och deras utveckling med ökande närsynthet och skärmanvändande. På så sätt kan vi hjälpa kunden att behålla bästa möjliga ögonhälsa och syn genom hela livet.

Synoptik:

Friska ögon är en del av fysisk hälsa överlag och viktig förutsättning för god livskvalitet och välbefinnande. För Synoptik är ögonhälsa själva grunden för vår verksamhet och innebär att vi tar ansvar för så mycket mer än bara traditionell styrkebestämning. Ögonhälsa för oss innebär att se till helheten, hur ögonsystemet påverkar kroppen och vice versa.

Vilka värden om er verksamhet vill ni
förmedla till kunderna/patienterna genom att använda det begreppet?

Specsavers: 

Via Specsavers synundersökning kan vi bidra till en bättre ögonhälsa för alla. Våra synundersökningar med bedömning av ögonhälsa omfattar utöver synkontroll även en bedömning av ögonens hälsotillstånd. Genom att använda den senaste teknologin inom digital ögonbottenfotografering och ögontrycksmätning i undersökningen kan optikern att göra en utförligare bedömning och hitta tecken på eventuella ögonsjukdomar som glaukom och diabetes. Vi på Specsavers vill öka kunskapen kring vikten av att göra en årlig synundersökning som en viktig del av att ta hand om sin hälsa.

Klarsynt:

Vår kunskap och höga kvalitet är våra styrkor, hos oss är kunden i trygga händer och vi tar oss tid att bemöta varje kund. Våra optiker är välutbildade och uppdaterade gällande de senaste rönen. Våra grundvärden är Kvalitet, Service och Omtanke.

Synoptik:

Nio av tio svenskar anser att synen är det viktigaste sinnet (Källa: Stora Synundersökningen 2018). Man tänker på vad en god syn möjliggör och vad dålig syn förhindrar då synen påverkar arbetet, fritidsintressen och möjligheten till ett aktivt liv. Som individ kan man själv ta ansvar för sin ögonhälsa genom att regelbundet göra synundersökningar hos en legitimerad optiker.  Synoptik vill göra god synhälsa tillgänglig för alla, oavsett var man bor i landet, och vi erbjuder utökad synundersökning som vi kallar för Syna Ögat™ som standard i alla våra butiker runt om i landet. Syna Ögat™ omfattar förutom en vanlig synundersökning även fotografering av ögonbotten, tryckmätning och synfältsmätning. Tack vare Syna Ögat™ kan man upptäcka tidiga förändringar orsakade av grön starr, diabetes, åldersförändringar i gula fläcken, högt blodtryck, nevus eller tumörer. Genom att erbjuda Syna Ögat som standard ger vi en möjlighet för alla kunder att kontrollera sin ögonhälsa vid sitt optikerbesök. Det passar fint in vår ambition att vara Sveriges folk-
optiker.

För oss är ögonhälsa heller inget nytt buzzword eller tillfälligt projekt utan själva grunden till vår existens då vi delvis ägs av Synoptikfonden, vars syfte är att främja forskning inom oftalmologi och ögonhälsa. Vi är oerhört stolta över att fonden stöttar ledande forskare med stora belopp varje år och att vi  därmed kan bidra till ökad förståelse och kunskap inom ögonhälsa. Att vara bäst på att förstå kunden och att fortsätta sprida kunskap om syn och ögonhälsa kommer vara ett stort fokus framöver för Synoptik.