Ökade och breddade hållbarhetskrav i branschen

De stora klimatutmaningarna och allt striktare miljöregler gör att hållbarhet står i fokus för optikbranschen. 

I EU spelar nya regleringar som Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) och skärpta miljö- och materialkrav en allt större roll. ESPR syftar till att förbättra produktcirkularitet och minska klimatpåverkan genom krav på hållbara materialval och design som underlättar reparation och återvinning.

Skärpta regler för material och kemikalier är också en växande trend. Ett exempel på detta är det föreslagna förbudet mot PFAS, en grupp ämnen som ofta kallas ”evighetskemikalier” för sin långsamma nedbrytning i miljön. Dessa ämnen används av vissa inom optikindustrin i beläggningar för glasögon och kontaktlinser. Idag är cirka 200 PFAS-ämnen förbjudna i EU, och Kemikalieinspektionen i Sverige har tillsammans med myndigheter från fyra andra länder lagt fram ett förslag som skulle begränsa användningen av över 10 000 PFAS-ämnen. Huruvida detta kommer att påverka optikbranschen är ännu oklart men förslaget är ett exempel på den växande trenden mot skärpta miljökrav för konsumentprodukter.

Hållbarhetsarbetet inom optikbranschen omfattar flera områden. Många företag har satsat på att flytta produktionen närmare för att minska transportutsläpp, införa grön energi i produktionen och skapa återvinningsprogram för glasögon och andra synhjälpmedel. Dessutom utvecklas bågar och andra komponenter av återvunna och bio-baserade material, vilket bidrar till ett minskat klimatavtryck.

Inom flera branscher ökar också intresset för hållbarhetscertifieringar, och optikindustrin är inget undantag. I Italien har deras nationella optikorganisation ANFAO till exempel tagit fram CSE (Certified Sustainable Eyewear), som erbjuder en standard för glasögonprodukters livscykel, från råmaterial till återvinning. Fler liknande initiativ kan komma att bli en naturlig del av framtidens hållbarhetsarbete inom optik.

Idag är hållbarhet en självklar förväntan från både konsumenter och arbetskraft, och företag har helt enkelt inte råd att inte prioritera dessa frågor. Enligt Svensk Handels undersökning anser hela 40 procent av svenska konsumenter att det är mycket eller ganska viktigt att företag de handlar från arbetar aktivt med hållbarhet. För yngre generationer, som Gen Z (födda 1995-2012) och millennials (födda 1981-95), väger detta ännu tyngre. Deloittes globala undersökning visar att 39 procent av Gen Z och 34 procent av millennials har tackat nej till arbetsgivare vars värderingar kring hållbarhet och etik inte stämt överens med deras egna. Detta växande hållbarhetsfokus innebär att företag inom optikbranschen inte bara behöver möta marknadens krav och de miljömässiga förväntningarna, utan också förväntningarna från en värderingsdriven arbetskraft och kundkrets. Genom att anpassa sig till dessa nya krav kan optikbranschen bidra till en grönare framtid utan att kompromissa med kvalitet och funktion.

Johannes Larsson
Kairos Future