Legitimation – process som tar tid

”Men vi trodde att du hade legitimation – du har ju tagit examen!” Det är en uppfattning som ofta ställer till det för nybakade optiker. Uppmaningen från lärosätena är att planera för minst en månads fördröjning.

Text Olle Bergman

Avslutning, försommar och jobb i butik – de första veckorna efter examen är en spännande tid för många unga optiker. Nu är det äntligen dags att lämna studentlivet bakom sig och bege sig mot yrkestillvaron. Men redan när juniorerna kliver in på sin första arbetsplats kan de mötas av ett missförstånd som försvårar planeringen och – i värsta fall – skapar problem i samarbetet med arbetsgivaren.

Många butikschefer förutsätter nämligen att kolleger som nyss var studenter kan börja jobba självständigt eftersom de har tagit examen. Men när chefen nu får beskedet att legitimationen dröjer kan hela sommarplaneringen rasa ihop. Situationen som uppstår sätter press på arbetsledaren, på arbetslaget och – inte minst – på den nya kollegan. 

Optiker är sedan 1964 ett legitimationsyrke (se faktaruta) – ett faktum som är centralt för hela utvecklingen av yrkesrollen och verksamhetsområdet. 

– Legitimationen är ett stämpel på kvalitén, säger Peter Lewis, programansvarig på Optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet. Endast personer med legitimation har fått den nödvändiga träningen för att självständigt kunna undersöka synen och ögonen – detta för att kunna upptäcka onormala okulära tillstånd, och för att ge rätt behandling och råd till sina patienter. Legitimationen krävs också för att kunna remittera till kollegor med högre kompetenser och/eller behörigheter samt andra aktörer inom hälso- och sjukvården. 

Marika Wahlberg Ramsay, programdirektor för optikerprogrammet på KI, kan bara hålla med:

– En legitimation är ett bevis på att du har genomgått den utbildning som är reglerad genom att det i svensk lag är skrivet vad som krävs för att få arbeta inom yrket. I Högskoleförordningen framgår det vilka mål det finns för optikerexamen när det gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. 

På Linnéuniversitetet ser den normala processen för avgångsstudenternas legitimation ut ungefär så här. När kurserna klarats av och examensarbetet är godkänt ansöker studenten officiellt om sitt examensbevis. När detta har anlänt kan studenten gå in på legitimation.socialstyrelsen.se och ansöka om sin legitimation. I samband med detta bifogas examensbeviset av studenten själv i digital form (pdf, jpg eller jpeg).

– Det står på Linnéuniversitetets hemsida att det kan dröja upp till två månader att få det digitala examensbeviset, men enligt min erfarenhet brukar processen ta 3–4 veckor, säger Peter Lewis. Hanteringstiderna hos Socialstyrelsen är relativt korta [3 veckor enligt socialstyrelsen.se, reds. anm.]. Dock jag har varit med om att studenter har behövt vänta uppemot två månader under perioder när Socialstyrelsen behöver ta emot många ansökningar. Givetvis uppstår en liten flaskhals runt midsommar då Sveriges myndigheter ”stänger ner” och går på sparlåga. 

På karolinska ser det ungefär likadant ut:

– När studenterna har fått sin sista kurs på programmet inrapporterad i Ladok kan de ansöka om examen från KI, säger Marika Wahlberg Ramsay. I dagsläget rapporteras sistaårs-studenternas kurs in den sista terminsdagen, vilket gör att de kan söka examensbevis direkt vid terminsslutet. Efter det att studenterna har tagit emot examensbeviset ansöker de om legitimationen hos Socialstyrelsen. Vad jag känner till får studenterna sina examensbevis ganska snabbt efter avslutat program. Det som kan fördröja förloppet för enskilda studenter är om de har kompletteringar från tidigare kurser för att kunna få ut sitt examensbevis.  

Oavslutade kurser och kompletteringar kastar naturligtvis grus i maskineriet. Det gäller inte minst examensarbeten. 

– Godkännandet av examensarbeten kan ibland dröja här på Linnéuniversitet, säger Peter Lewis. För närvarande har vi fyra disputerade examinatorer som måste hinna läsa igenom 6–10 arbeten var, lämna återkoppling och godkänna dem när de är klara. Om studenten på något sätt missar tidsfristen för kompletteringar före midsommar dröjer granskningen av examensarbetet till första veckan i augusti. I sådana fall handlar det om en hanteringstid på 5–7 veckor efter godkänt arbete innan studenten kan förvänta sig att få legitimationen.

Det händer ibland att lärosätena blir kontaktade av arbetsgivare som försöker skynda på godkännandet av examensarbeten och kurser. 

– I de fall då kvalitén på uppsatserna inte uppnår kursmålen kan det uppstå konflikt mellan examinatorn, studenten och arbetsgivaren, säger Peter Lewis. Vi kan inte sänka standarden bara för att studenten förväntas jobba från ett visst datum. Vad gäller resttentor försöker vi vara flexibla när det handlar om kurser som ägs av vår institution, men vi har tyvärr inte möjlighet att styra andra institutioner som vi köper in kurser av.  

Det är viktigt för både arbetstagaren och arbetsgivaren känna till den här processen så att de inser att det tar ett par veckor innan den nyutexaminerade optikern har legitimation

– Rådet vi ger till våra studenter är att vara tydliga med blivande arbetsgivare om vilka regler som gäller, säger Peter Lewis. I bästa fall kan studenten jobba under delegering – med den som delegerar på plats i butiken – fram till det att legitimationen är utfärdad. Men de måste avstå från arbete med att tillpassa linser. Ibland “glöms” detta vilket sätter mycket press på studenten. 

Ser ni några uppenbara möjligheter till hur detta skulle kunna hanteras snabbare?

– Hanteringen sker relativt snabbt egentligen, tycker jag. Eftersom studenter ibland läser enligt olika utbildningsprogram finns det inte någon möjlighet att “automatisera” processen hos oss. Istället måste varje enskild ansökan hanteras av en handläggare. Det går fort för de flesta av ansökningarna, men för undantagsfallen kan processen ta lite längre tid – det kan handla om att studenter har haft studieuppehåll, läst om ett år eller följt en individuell studieplan, säger Peter Lewis och fortsätter:

– Något som skulle underlätta är att arbetsgivarna tar del av gällande lagar och regler kring vilka arbetsuppgifter som icke-legitimerad personal får utföra under delegering, och anpassa verksamheten utefter dessa. Flyter allting på med examensarbetet, examensbevis och Socialstyrelsens utfärdande kan man i bästa fall förvänta sig kunna jobba som legitimerad optiker i mitten på juli. Innan dess bör man absolut inte räkna med att ha en nyutbildad, legitimerad optiker i butiken. Som ett led i processen kommer vi på skolorna också betona till studenterna att de måste själva vara insatta och tydliga med det här förhållandet när de har kontakt med sin kommande arbetsgivare under våren.

– Jag tycker också att hanteringen sker relativt snabbt i förhållande till alla som tar examen och ansöker om legitimation. Jag tror, precis som Peter, att arbetsgivarna bör sätta sig in i processen och förekomma “glappet” för nyanställda optiker genom handlingsplaner som beskriver vad personen i fråga kan och/eller får jobba med innan legitimationen har erhållits, säger Marika Wahlberg Ramsey.

Två dussin legitimationsyrken

En yrkeslegitimation är ett bevis på att, med Wikipedias ord, ”en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område legitimationen avser”. Rent formellt innebär detta att ”det finns ett lagrum som beskriver vilka krav som ska vara uppfyllda för att en sådan legitimation ska kunna utfärdas, av en behörig myndighet” 

Det är framför allt yrken inom hälso- och sjukvården som kräver en yrkeslegitimation; dessa står uppräknade i Patientsäkerhetslagen (2010:659). Sålunda finns – under Socialstyrelsens tillsyn – 22 legitimationsyrken: apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut , kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare. 

Även veterinärer och lärare har yrkeslegitimationer som utfärdas av Jordbruksverket respektive Skolverket.