Krav på obligatoriska syntest på förskolebarn

Synsam riktar krav till svenska myndigheter på en nationella standard och obligatoriska synkontroller för barn i förskoleåldern.

Bakgrunden är bland annat att den nya optikerföreskriften som börja gälla nästa år behåller åldersgränsen på åtta år för när optiker får undersöka och behandla barns synfel.

Synsams optiker hade gärna sett en sänkning av åldersgränsen till fem år för att hjälpa alla Sveriges barn att undersöka och får hjälp med sin ögonhälsa i samband med skolstarten. En optiker finns oftast tillgänglig omgående oavsett var i landet man bor. 

– När Sveriges optiker fortsatt inte kan få ordinera glasögon till barn som börjar skolan, trots samhällsnyttan med detta, uppmanar vi i stället Socialstyrelsen att införa nationell standard för Elevhälsans synkontroller. För att inte missa barn med synfel bör ett obligatoriskt test genomföras i förskoleklassen. Synkontrollen ska inte vara valbar. Kontrollen bör också fånga ett bredare spektrum av synproblematik, inte enbart närsynthet som är det vanligaste att undersöka, säger Håkan Broman, leg. optiker och kliniskt ansvarig på Synsam.

Så här skriver Synsam i sin uppmaning till Socialstyrelsen och Skolverket:

• Från rekommendation till obligatoriskt test: För att hjälpa alla barn på lika villkor och ge samma förutsättningar för inlärning bör Elevhälsan införa ett obligatoriskt och standardiserat syntest första terminen i förskoleklassen. Då är barnen fem eller sex år.
• Fånga alla sorters synproblem. Elevhälsans syntest kontrollerar framför allt närsynthet, som fångar de elever som ser dåligt på långt håll, till exempel inte ser bokstäverna på tavlan. Men, en stor andel av dagens elever ser bra på långt håll med inte på nära, de är översynta. Elevhälsan missar ofta dessa barn eftersom närtest generellt sett inte ingår i syntestet. Detta kan till exempel riskera barns läsutveckling. Synsam uppmanar elevhälsan att uppdatera syntestet för att hjälpa alla barn – både närsynta och översynta. 
• Upptäck fel i god tid: Barns skärmanvändning kan komma på bekostnad av sämre syn som kan ge bieffekter som huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Ju tidigare synfel upptäcks desto mindre risk att barnet hamnar efter i skolan. Mindre barn har svårare att sätta ord på sitt synproblem. Ett barn med ”myror i brallan” kan bero på att hen inte ser och därmed tappar koncentrationen under lektionen. 
• Den ekonomiska investeringen är låg: Ett kompletterande test för att upptäcka även översynthet kostar kommunen några hundralappar per skola. Det är inget att vänta på – ge barn en skolstart på lika villkor.