Kraftig ökning av optiker inom sjukvården

Under åren 2002-2021 ökade antalet yrkesverksamma optiker med 30 procent eller 622 personer. I snitt har 60 nya optiker examinerats årligen, samtidigt som 30 har gått i pension. Under samma period har befolkningen ökat med 17 procent och optikertätheten har med andra ord ökat från 23 till 26 optiker per 100 000 innevånare. Trots detta hörs ofta att branschen saknar optiker. Hur hänger det här ihop? 

En anledning till detta är sannolikt var optikerna ifråga arbetar. Geografiskt ser det ut som man väntar sig. De flesta av optiker är verksamma i landets tre största län, drygt 800 i Stockholm, 450 i Västra Götaland och 316 i Skåne – sammanlagt 58 procent av den totala kåren återfinns alltså i dessa tre län. Minst antal hittar vi i Blekinge (28 optiker), Jämtland (25) och Gotland (11).

De flesta län i Sverige har en optikertäthet mellan 17 och 26 optiker per 100 000 invånare. Kalmar och Stockholm sticker dock ut med 42 respektive 34 optiker per 100 000 invånare.  Statistiken avser legitimerade optiker och påverkas alltså inte av de som är under utbildning. 

Uppdelat per arbetsplats framträder en annan bild. 2002 arbetade 90 procent av kåren i butik, 2021 hade den siffran minskat till 75 procent. Samtidigt hade andelen som arbetar inom sjukvården ökat från fem till 17 procent. Omräknat i reda siffror innebär det att det 2002 var 94 optiker som arbetade inom sjukvården, 2021 har den siffran ökat till 436. Under samma period har antalet som arbetar i butik ökat från 1 757 till 1 885.

– Välutbildade optiker har kommit att bli en mycket viktig resurs i synvården. Ögonsjukvården är pressad av långa väntetider på många ställen. Naturligtvis ser de sig om efter alternativ och det är lika kul som självklart att de fått upp ögonen för hur duktiga optikerna är och vilken resurs kåren utgör inom vården, säger Fredrik Thunell på Optikbranschen.

Prognoserna framåt indikerar att utvecklingen med fler optiker i vården och färre i butik fortsätter. Prognosmodellen är uppbyggd enligt tre olika tillväxttakter, positiv utveckling, förväntad utveckling och försämrad utveckling.

Positiv utveckling (hög tillväxttakt) innebär att tillväxttakten för de kommande fem åren är lika med genomsnittet av tillväxten för de fem år med högst tillväxt. 

Förväntad utveckling (medel tillväxttakt) innebär att tillväxttakten följer den tillväxt som har skett under de senaste tio åren – den utgår alltså från att exakt samma trender fortsätter.

Försämrad utveckling (låg tillväxttakt) innebär att tillväxttakten för de kommande fem åren är lika med genomsnittet av tillväxten för de fem år med lägst tillväxt. 

– Modellen visar tydligt att vi fram till 2028 kommer att se ett minskat antal optiker i butik till förmån för sjukvården. Här ska man inte i första hand titta på det exakta antalet, det stämmer hursomhelst inte. Det intressanta är istället trenden kombinerat med annan data. Under de senaste tio åren har vi sett tydligt att allt fler optiker söker sig till vården. Kommer det att fortsätta? Ja, det finns inget som indikerar något annat. Vården anger dessutom att de har brist på optiker, alltså finns en ambition från deras sida att rekrytera, säger Fredrik Thunell.