Kontroll av ögonbotten viktigt vid diabetesvård

Att bli expert på någonting sägs ta 10 000 timmar. Det kräver målmedvetet, välplanerat och metodiskt arbete. Per Wendälls väg till att bli en av landets främsta experter på diabetes var precis så – fast tvärtom.

Text och foto Wilhelm Jaresand

– Jag tog läkarexamen 1974 och råkade sedan hamna i forskningsvärlden. Det var när Stockholm fick sin första professor i allmänmedicin på 80-talet som jag råkade hamna hos honom i ett projekt om livskvalitet vid diabetes. Vi gjorde ett litet projekt på vårdcentralen i Täby med alkoholpatienter och jag skrev ihop en rapport som jag skickade till honom. Tänkte han kanske ville begrava den i arkivet men han tyckte den var intressant och istället publicerades den. Det blir så ibland, säger Per.

Några år senare, 1997 för att vara exakt, disputerade Per på just livskvalitet och diabetes och idag är han senior professor i allmänmedicin vid Karolinska Universitetet.

– Det innebär mest att jag inte längre är kliniskt aktiv utan får vara med på nåder från KI som försörjer mig med lite snuspengar.

Den falska ödmjukheten är smått uppenbar. Per arbetar sju gånger mer än han är anställd för att göra, bedriver egen forskning och stöttar en sju-åtta doktorander i deras forskning som handledare när han inte föreläser på skolan.

Och nu ska du föreläsa för ett rum fullt med optiker om vad de ska tänka på när de gör  diabetesundersökningar?

– Jag kommer prata om vad optiker kan tänka på när de utför en synundersökning för att hitta tecken på vilka som kan tänkas ha diabetes och vilka som kan tänkas ha högt blodtryck, vad de borde reagera på och det är inte helt enkelt.

Som till exempel vad då?

– Vad är det för symptom personen har, hur synförändringar uppkommit och så. Med diabetes så kommer höga svängningar i blodsockernivåerna och då varierar synskärpan. Det kan till exempel vara ett tecken på diabetes och då borde ett blodsockerprov tas på vårdcentral. Vad gäller högt blodtryck så är det en allmän uppfattning att huvudvärk kan vara kopplat till det men jag skulle vilja säga att det är rätt osäkert.

Hur menar du?

– En gång i tiden, när jag gick min utbildning, så tittade man på ögonbotten för att bedöma högt blodtryck men det gör man inte längre, den metoden blev överflödig redan på slutet av 1980-talet. Idag använder man ultraljud.

För diabetes då?

– För diabetes är ögonbottenkamera alldeles utmärkt. Man kan både upptäcka problemen tidigt, anpassa behandlingen och även laserbehandla. En av de riktigt viktiga sakerna för diabetesvård är faktiskt att ha regelbundna ögonbottenkontroller.

Hur viktiga är optikerna här?

– Det vet jag inte riktigt. I Stockholm finns det gott om ögonläkare och det ska egentligen inte vara något problem att få en tid hos en. Ute på landet ser det dock annorlunda ut och där kan optikerna nog fylla en viktig funktion. Både för att avlasta vården men framförallt för att upptäcka sjukdomen tidigt. Tiden är viktig här för att komplikationerna ska bli så få som möjligt.

Finns det några risker med att optiker tar ett större ansvar här?

– Det är viktigt att det görs i samarbete med ögonläkare så optiker inte sitter där på egen hand. Man ska vara medveten om den styrka man har, men också om sina svagheter då man såklart inte kan ha hela den kliniska bedömningen. Man måste också vara noga med att förklara för patienten att det är ett komplement och inte en ersättning för kontakt med ögonläkare, men så länge det sköts på ett bra sätt ser jag egentligen inga risker. Delar av vården, speciellt primärvården, är ansträngd och kan man hitta ett bra sätt att arbeta tillsammans på så måste man vara pragmatisk och ta den hjälp som finns.