Vetenskap

Kollegor för patientens bästa

Hösten är här med många patienter som uppger trötthet i ögonen. Det är inte ovanligt när arbete och skola har kommit igång igen efter sommarledighet. Nu har även examensarbeten som gjordes på LNU under våren kommit ut och det finns många spännande ämnen att läsa om.

Den första artikeln här är ett sådant. Den handlar om hur seriffer på bokstäver påverkar läshastigheten. Även artikel nummer två som ligger som länk från JOVs handlar om närseendet men i denna studie har det undersökts hur crowding påverkar uppfattningshastigheten. Båda dessa artiklar är intressanta och aktuella idag och dessutom är det ett ämne som berör alla optiker.

Ämnen som kommer upp här kan intressera olika optiker olika mycket, det är ju så att vi alla har olika specialintressen inom det optometriska området. Området är stort och vi har olika kunskaper, vilket gör att det måste finnas samarbete mellan oss optiker som kollegor. Det har synts på sociala medier senaste tiden att det inte alltid är så, sådant får vi hoppas inte händer igen. Optikerförbundet jobbar med att optiker ska hänvisa och remittera till varandra. Allt för en bättre ögonhälsovård, därför finns nu de verifierade kompetenserna på hemsidan, dessutom finns fler kunskapsområden som inte syns där. Detta verktyg kan alla ha nytta för av att kunna remittera till rätt kollega. För att samarbetet ska fungera måste vi alla vara ödmjuka och korrekta om varandras kunskap, kunskapen finns hos personerna och inte i butiken eller kedjan. Idag är det mer variation på arbetsplatserna och optiker i butikerna skiftar, den kunskap som inte fanns i en butik tidigare kanske finns där idag, det gäller med andra ord att vara uppdaterad. Att upplysa om vem som har en kunskap och möjlighet ger ökat förtroende för alla, du vet vad du kan, men inte vad andra inte kan. Inom patientsäkerhet är vi alla kollegor.  

Ännu saknas några av de examensarbeten som gjorts på KI under våren, vill ni dela med er av dessa så maila dem till undertecknad så att era kollegor få ta del av ert arbete. Frågor finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.   

Catarina Ericson

Artikel 1

Seriffers påverkan på läshastigheten

Författare Emil Svensson

SAMMANFATTNING
Syfte: Syftet var att undersöka om seriffer påverkar läshastigheten, genom att undersöka läshastigheten på två versioner av samma typsnitt; ett med och ett utan seriffer. 
Metod: Efter att deltagaren kontrollerats att klara urvalskriterierna som var 20/25 närvisus samt 100 bågsekunder stereopsis presenterades deltagaren med det första testet som lästes i en minut. För att testa läshastigheten användes Wilkins reading test, översatt till svenska. Totalt användes fyra variationer på testet. Två skrivna med Times New Roman och två med Times Sans serif (En omgjord version på Times New Roman utan seriffer). Testernas ordning slumpades. Efter att första testet lästes antecknades antalet ord/minut varpå nästa test utfördes. Efter att alla 4 tester utförts frågades deltagaren om något upplevdes enklare att läsa. Alla resultat fördes sedan in i en tabell.
Resultat: Det fanns ingen signifikant skillnad i läshastighet mellan typsnitten (p=0,54), även om Times Sans Serif lästes något snabbare. 51 procent upplevde Times New Roman som mer lättläst trots att 60 procent av deltagarna hade sin snabbaste tid med Times Sans Serif. 
Slutsats: Denna studien kunde inte visa på någon skillnad i läshastighet mellan typsnitt innehållande eller i avsaknad av seriffer. 

www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1326164/FULLTEXT01.pdf

Artikel 2

Uppfattningshastighet vid perceptuell visuell crowding

SAMMANFATTNING
I denna studie utformades ett perceptuellt visuellt crowdingparadigm för att kvantitativt bedöma detektionshastigheten för meningsfulla visuella mål med hjälp av respons på ögonrörelse . Detta paradigm testades hos individer med dyslexi och åldersmatchade kontrollpersoner. Studier visades på en monitor med en integrerad eyetracker för 25 kontrollpersoner och 11 personer med dyslexi utan några kända ögonproblem. Varje försök började med fixering på ett centralt fixeringsobjekt. Därefter visades fyra perifera fixeringsobjekt (vänster, höger, överst, botten), varav ett var ett duplikat av det centrala objektet. Duplikatet var antingen omgiven av flankers (crowdingförsök) eller visades isolerat (referensförsök). Tidpunkten för de primära saccaderna erhölls som ett mått för detektionshastighet. Prestandan för referensförsöken var betydligt högre jämfört med crowdingförsöken (p, 0,05) och en 54 procents ökning av saccadisk reaktionstid (SRT) hittades för crowdingförsök. För referensstudierna hittades inga signifikanta skillnader i SRT mellan personer med dyslexi och kontrollpersoner. För crowdingsstudierna fann man dock en signifikant ökning med; 13 procent i SRT hos personerna med dyslexi. En första tillämpning av detta paradigm visade att personer med dyslexi presterar lika bra när det gäller att identifiera visuella mål oavsett täthet jämfört med kontroller. De verkar emellertid behöva mer tid för att identifiera mål i täta objekt, som kan vara relaterade till de lässvårigheter som de upplever i allmänhet.  

https://jov.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2729244&resultClick=1