Vetenskap 4: Mot ljusare tider

Tänk vad fort tiden går, det märks att våren är på väg. Det är mycket som har hänt under detta år. Att tala om pandemi är nog ett av de vanligaste ämnena idag. Men när nu över två miljoner har fått sin första vaccindos och vi går mot varmare tider så är innehållet här inte relaterat till pandemin och COVID-19, det finns att läsa om på andra ställen i tidningen. Här är det blandade artiklar som handlar om corneas immunceller och förändringar av IOP vid sömnapné. 

Först lite tankar angående förkortningar, det kommer ibland in önskemål att inte använda förkortningar här och det är möjligt att göra i texten som jag skriver. Men i vetenskapliga artiklar är det naturligt att använda förkortningar och det vore omöjligt att sitta och skriva om artiklarna för att skriva ut alla orden. Förklaringen till förkortningen finns vid första stället i artikeln där en förkortning används och så ska det vara i alla artiklar. I den översatta sammanfattningen används samma förkortningar som i artikeln för lättare igenkänning även om det kanske skulle varit andra bokstäver på svenska. Men vi ju vana vid det, för visst använder vi (IOP) oftare än (ÖIT) som förkortning för ögats inre tryck. Sedan skulle det ibland fungera att göra en lista med förkortningarna, men när det är många förkortningar kan det istället bli enbart förkortningslistor och det är inte önskvärt.   

Den första artikeln handlar om ögats förändrade IOP vid användning av kontinuerlig positiv luftvägstryck (CPAP) som används vid sömnapnéer. Här ser vi också utvecklingen av kontaktlinser eftersom att det har använts kontaktlinser med sensorer för att kunna få fram dessa mätvärden. Det är en riktigt spännande artikel både vad det gäller påverkan på IOP med CPAP men också den tekniska utvecklingen. I artikel två handlar det om immunceller i cornea ökar vid MS och vad som kan skilja mellan olika typer av MS allt är jämfört med en kontrollgrupp.

Vi går nu mot ljusare tider, det blir varmare och förhoppningsvis kommer smittspridningen att minska inom snar framtid. Då kanske det finns möjlighet att ha kurser på fysiska platser vilket jag tror många ser fram emot, till dess får vi nöja oss med kurser som ges digitalt. Det fungerar bra men går inte att jämföra med fysiska möten. Vi får hoppas att höstens kursutbud kan se lite annorlunda ut än vad som varit senaste året. Frågor relaterade till dessa artiklar finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.

Catarina Ericson 
OPTIKs vetenskapsredaktör. 
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

ARTIKEL 1
Effekt av CPAP-terapi på 24-timmars intraokulär tryckrelaterat mönster från kontaktlinssensorer vid obstruktivt sömnapnésyndrom

Syfte: Att utvärdera effekten av kontinuerlig positiv luftvägstryck (CPAP) på 24-timmars intraokulärt tryck (IOP) med relaterat mönster från kontaktlinssensorer (CLS) vid obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS). Metoder: Prospektiv, observationsstudie, fallserie. Tjugotvå ögon från 22 nydiagnostiserade patienter med svår OSAS inkluderades. En första 24-timmars CLS-mätning utfördes innan CPAP-terapi startades, och en andra 24-timmars CLS-övervakning utfördes efter att CPAP påbörjades. Vi analyserade amplituden och de maximala och minimala IOP-relaterade värdena (m Veq). Vi analyserade också IOP-relaterade mätningar med fem minuters intervall under den första timmen av nattlig akrofas, från och med när patienten somnade. 

resultat: Baslinjemätningarna visade signifikanta fluktuationer i IOP, med de högsta IOP-avläsningarna registrerades på natten (nattlig akrofas) hos 17 av 22 patienter (77,27%). Nattlig akrofas började när patienterna lade sig till vila. Under CPAP-terapi visade patienterna en mer markant ökning av IOP i den inledande fasen av nattlig akrofas, med signifikanta skillnader efter 20, 25, 30 och 55 minuter (P <0,05). 

slutsatser: De flesta patienter med svår OSAS uppvisade en nattlig akrofas och de högsta IOP-avläsningarna på natten. CPAP var associerat med ytterligare ökning av IOP-relaterat mönster under åtminstone den första timmen av CPAP-användning. Våra resultat tyder på att CPAP var associerat med ytterligare ökning av IOP under den inledande fasen av nattlig akrofas. Denna effekt kan vara viktig vid hantering av patienter med OSAS och glaukomatös progression.

https://tvst.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2772475&resultClick=1

ARTIKEL 2
Immunceller i hornhinnan ökar hos patienter med MS

Syfte: Corneal confocal microscopy (CCM) är en oftalmisk bildteknik som har använts för att identifiera hornhinnans ökade immunceller hos patienter med immunmedierad perifer neuropati. Med tanke på att multipel skleros har en immunförmedlad etiologi har vi jämfört hornhinnans immuncells (IC) densitet och nervavstånd i olika undertyper av patienter med multipel skleros (MS) med kontrollgrupp. Detta är en blind tvärsnittsstudie utförd på ett tertiärt sjukhus. Patienter med kliniskt isolerat syndrom (CIS) (n = 9), återfall-remitterande multipel skleros (RRMS) (n = 43), sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) (n = 22) och kontrollpersoner (n = 20) genomgick CCM. Den totala, mogna och omogna IC-densiteten av hornhinnan och deras närmaste nervavstånd kvantifierades. 

Resultat: Den totala IC-densiteten var högre hos patienter med MS (P = 0,02), RRMS (P = 0,01) och SPMS (P = 0,04) men inte CIS (P = 0,99) jämfört med kontrollgruppen. Omogen IC-densitet var högre hos patienter med MS (P = 0,03) och RRMS (P = 0,02) men inte SPMS (P = 0,10) eller CIS (P = 0,99) jämfört med kontrollgruppen. Mogen IC-densitet (P = 0,15) skilde sig inte mellan patienter med MS och kontrollgruppen.

Slutsatser: CCM in vivo visar en ökning av omogen IC-densitet och avståndet mellan nerver hos patienter med MS. Dessa observationer förtjänar ytterligare studier för att bedöma nyttan av CCM vid bedömning av neuroimmuna förändringar i MS. Multipel skleros är en immunförmedlad neurodegenerativ sjukdom. Dendritiska celler förmedlar kommunikation mellan det medfödda och adaptiva immunsystemet. Vi har använt CCM in vivo för att visa ökad IC-hornhinna och föreslår att den kan fungera som en bildbildande biomarkör för sjukdomsstatus hos patienter med MS.

https://tvst.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2772495&resultClick=1