Vetenskap 5: Binokulärseende och synträning är viktiga delar i vårt arbete
Nu är troligen de flesta av oss tillbaka på jobbet efter semester och ledighet, hoppas att alla har haft möjlighet att njuta och vila upp sig. Nu kommer den period på året som är ofta är högsäsong för oss optiker. När hösten kommer brukar många uppleva nya synproblem när man är tillbaka på arbete och skola. Denna höst lär bli som den förra då många fortfarande arbetar hemifrån med extremt mycket skärmtid som kräver mer av synfunktionen. Det är inte bara synskärpan som behöver kontrolleras utan hela synfunktionen. Även om vi optiker nu gör mer undersökningar som kräver ökad utrustning som ögonbotten- och synfältsundersökningar så får vi inte glömma bort och avstå från att göra de grundläggande undersökningarna som alltid ingått i vårt arbete. Att behandlingsmetoder har ökat och utvecklats genom åren är helt naturligt, möjligheterna med synträning har utvecklats mycket senaste åren på samma sätt som behandlingarna för myopikontroll har utvidgats
Artiklarna här är examensarbeten där cirka 400 optiker varit med och gett underlag till dessa eller några har kanske svarat på båda enkäterna. Det är studierna om i vilken utsträckning vi optiker utför samsynstester och vår erfarenhet av att ordinera synträning. Det är intressanta artiklar men svaren gör att tankarna går vidare till varför det är så. De vanligaste orsakerna att inte arbeta med synträning eller utföra samsynstester är kunskapsbrist, ovana och tidsbrist. Om inte tiden räcker vid första besöket så får ett nytt besök bokas, om inte det görs så kommer aldrig vanan och med vana går sedan allt lite snabbare. Kunskap får man aktivt söka om den behöver uppdateras. Kunskapen om möjligheterna till synträning finns till viss del bland optikerna och de remitterar vidare när de inte har egen möjlighet att erbjuda detta. Det vanligaste är att remittera till ortoptist men en liten del remitterar även till kollegor som har möjlighet att utföra behandlingen vilket är positivt och bör göras inom fler områden när kunskap och möjlighet inte finns.
Ska remissen skickas till Ortoptist eller till en kollega? Det som avgör det är hur det ser ut i ditt område och vad patienten vill. Det kan bero på väntetider, resor och avstånd etc. Men det är viktigt att du har informerat om möjligheterna som finns och att ni enats om en åtgärd. Att vara tydlig i remissen att ni och patienten är enats om att den ska skickas är viktigt så att inga missförstånd skapas. Sådan otydlighet var en av orsakerna till det brev som gick ut från ögonkliniken till optiker i Kalmarområdet, mer om det kan ni läsa om på sidan 15. Men med information och kommunikation tar man ofta ett steg framåt.
Frågor till dessa artiklar finns som vanligt på optikerförbundets hemsida. En ny uppdaterad kurs i att skriva remisser kommer också att erbjudas under hösten.
Catarina Ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör.
MSc i Klinisk Optometri
och Leg Optiker.
e-post: catarina@c-optik.se
Artikel 1:
I vilken utsträckning utförs
samsynstester av svenska optiker?
Sammanfattning
Syftet med studien var att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på i vilken utsträckning samsynstester utförs i den kliniska vardagen hos legitimerade optiker i Sverige. En enkät som riktades till legitimerade optiker skickades ut till Optikerförbundets medlemmar och publicerades även i gruppen Optikforum på Facebook. Enkäten bestod av 14 frågor och handlade om samsynstesters utförande i den kliniska vardagen. Resultat Det var 273 deltagare som deltog i enkäten. Resultatet visar att det finns skillnad på hur ofta preliminära mätningar, ackommodativa- och vergensmätningar utförs. Preliminära mätningar utförs i större utsträckning jämfört med resterande mätningar. Bland deltagarna svarade 38 procent att de inte utför samsynstester på grund av tidsbrist, 26 procent svarade osäkerhet och 18 procent att det beror på kunskapsbrist. Studien visade att preliminära mätningar utförs i stor utsträckning, men att ackommodativa- och vergensmätningar utförs i mindre utsträckning. Studien visar också att huvudanledningen till varför vissa mätningar utesluts är på grund av tidsbrist och kunskapsbrist/osäkerhet.
Artikel 2:
Legitimerade optikers erfarenhet av synträning
Sammanfattning
Syftet med studien var att med hjälp av en webbaserad enkätstudie ta reda på legitimerade optikers erfarenhet av synträning i Sverige, detta för att få en överblick hur svenska optiker jobbar med synträning. Studien är baserad på ett digitalt frågeformulär med 18 frågor, varav 16 kryssfrågor samt två skriftliga frågor som skickades ut till optikerförbundets 1460 medlemmar, den 12 april 2021. Två veckor senare skickades en påminnelse för att få in fler svar. Därefter sammanställdes och analyserades svaren.
Studien visade att 40 procent av optiker inte arbetade med synträning. Orsakerna till varför optiker inte ordinerade synträning var för att 39 procent upplevde ”bristande erfarenhet eller ovana”, 18 procent ”kunskapsbrist”, 17 procent ”tidsbrist”, 14 procent ”brist på utrustning” och resterande 12 procent ”ingen på arbetsplatsen arbetar med synträning” samt ”omotiverade patienter”. Hantering av patienter med samsynsproblem bland optiker med och utan akademisk vidareutbildning skiljde sig något. De optiker som inte hade någon akademisk vidareutbildning skickade färre remisser till ortoptist och ordinerade själva synträning till patienter i större utsträckning än optiker med akademisk vidareutbildning.
Slutsats: Studien visar att optiker, generellt, sällan jobbade med synträning, och att majoriteten av enkätsvaren indikerar att flertal känner sig obekväma med att ordinera synträning. Detta på grund av bristande erfarenhet, kunskapsbrist, tidsbrist samt omotiverade patienter.