Vetenskap 2: Ökade möjligheter

Vilket roligt besked som kom om att en förnyelse av optikerföreskriften kanske äntligen blir av. Vi får verkligen hoppas att det inte tar stopp i någon instans nu. För det är på tiden, föreskriften som varit kom till 1995 alltså när utbildningarna som examinerade optiker fortfarande var på eftergymnasial nivå, ingen optikerklass hade examinerats från något universitet i Sverige vid den tiden. Möjligheterna ökar och det blir så mycket lättare när vi får göra det vi har kunskap för och inte måste ha delegeringar på det, följer detta med spänning.

Men mycket har ändå hänt och det finns olika behandlingar som vi redan nu kan göra och som inte kräver några ändringar i regelverket, kanske bara lite mer insikt. Vi kan redan nu erbjuda behandling som myopikontroll, här finns många olika alternativ. Det var en riktigt spännande paneldebatt om myopikontroll under Optikmässan i början av februari, där alla de olika behandlingsalternativ vi kan erbjuda idag var representerade. Det var många som lyssnade men detta ämne kan gärna repeteras och säkert svarar alla dessa leverantörer på frågor. Arbetar man inte med Ortho-K så finns mjuka kontaktlinser eller varför inte glasögon för myopikontroll, det är bara att informera om alla olika alternativ. Patienten och föräldrarna ska känna sig trygga och tillfreds med behandlingen de väljer.  

Artiklarna här handlar om myopikontroll. Den första har undersökt skillnaden i resultat mellan repeterad low-level red light (RLRL) och lågdos Atropin-behandling. Dessa behandlingar är inte något som vi gör men det är intressant att se vilka olika alternativ som finns för myopikontroll. Den andra artikeln har undersökt myopibehandling vid astigmatism, vilket det inte finns så många studier om. I denna så har det använts både Ortho-K och mjuka kontaktlinser för astigmatism, så intressant läsning. 

Framtiden ser verkligen spännande ut och vårt yrke kanske snart respekteras som det Hälso-och sjukvårdsyrke som det är. Med det följer ansvar och som jag sagt tidigare det gäller att vi får göra det vi kan och ska låta bli det vi inte har kunskap om. De patienterna som behöver något vi inte kan erbjuda får vi remittera vidare till en kollega. Att remisserna kollegor emellan kommer öka när föreskriften ändras är nog både troligt och önskvärt för alla parter. 

Catarina Ericson 
OPTIKs vetenskapsredaktör. MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. 
e-post: catarina@c-optik.se

Artikel 1

Effektjämförelse av upprepat rött ljus på låg nivå och lågdosatropin
för myopikontroll: En randomiserad kontrollerad studie

Bakgrunden i denna artikel är informativ och RLRL är något vi inte prata mycket om så läs denna. Sedan är resultat och sammanfattning mycket spännande.
Sammanfattning Catarina Ericson
Syfte: Att jämföra behandlingseffekten mellan upprepad lågnivåbehandling med rött ljus (RLRL) och 0,01% atropin ögondroppar för myopikontroll.
Metoder: En enkelmaskad, enkelcentrerad, randomiserad kontrollerad studie genomfördes på barn 7 till 15 år med cykloplegisk sfärisk ekvivalentbrytning (SER) ≤ −1,00 diopter (D) och astigmatism ≤ 2,50 D. Deltagarna lottades till RLRL-gruppen eller lågdosatropin (LDA, 0,01% atropin ögondroppar) gruppen och följdes upp vid 1, 3, 6, och 12 månader. RLRL-behandling tillhandahölls av en stationär ljusterapiapparat som avger 650 nm rött ljus. Det primära resultatet var förändringen i axiell längd (AL), och det sekundära resultatet var förändringen i SER.
Resultat: Bland 62 berättigade barn som var lika randomiserade till varje grupp (31 i RLRL-gruppen, 31 i LDA-gruppen) var 60 barn kvalificerade för analys. Den genomsnittliga 1-årsförändringen i AL var 0,08 mm (95% konfidensintervall [CI], 0,03–0,14) i RLRL-gruppen och 0,33 mm (95% CI, 0,27–0,38) i LDA-gruppen, med en genomsnittlig skillnad (MD) på −0,24 mm (95% CI, −0,32 till −0,17; P < 0,001). 1-årsförändringen i SER var −0,03 D (95% CI, −0,01 till −0,08) i RLRL-gruppen och −0,60 D (95% CI, −0,7 till −0,48) i LDA-gruppen (MD = 0,57 D; 95% CI, 0,40–0,73; P < 0,001). Progressionen av AL < 0,1 mm var 53,2% och 9,7% (P < 0,001) i RLRL- respektive LDA-grupperna. För AL ≥ 0,36 mm, progressionen var 9,7% och 50,0% (P < 0,001) i RLRL- respektive LDA-grupperna.
Slutsatser: I denna studie var RLRL effektivare för att kontrollera AL- och närsynthetsprogression under 12 månaders användning jämfört med 0,01% atropin ögondroppar. 
Translationell relevans: RLRL-terapi saktar signifikant axiell ökning och myopiprogression jämfört med 0,01% atropin; Således är det en effektiv alternativ behandling för myopikontroll hos barn.

https://tvst.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2783786

Artikel 2

Perifer refraktion med torisk ortokeratologi och mjuka toriska multifokala kontaktlinser i närsynt astigmatiskt öga

Hela denna artikel är intressant och den är inte lång så rekommendationen är att läsa hela. Håll bara reda på T och N och höger och vänster.    
Sammafattning Catarina Ericson
Syfte: Det har varit lite forskning om alternativ av myopikontroll för patienter med astigmatism. Denna studie kvantifierade förändringar i perifer refraktion inducerad av torisk ortokeratologi (TOK) och mjuka toriska multifokala (STM) kontaktlinser.
Metoder: Trettio vuxna med refraktion av plano till −5,00 D (sfär) och −1,25 till −3,50 D (cylinder) registrerades. Cykloplegisk autorefraktion mättes centralt, ±20 grader, och ±30 grader från siktlinjen nasalt (N) och temporalt (T) på näthinnan. Mätningar gjordes vid start, efter 10 ± 2 dagars TOK-anvädning (utan linser på ögat) och efter 10 ± 2 dagars STM-användning (med linser på ögonen) och jämfördes med upprepade måttanalys av variation.
Resultat: Jämfört med basvärde inducerade TOK en myopisk förskjutning av oskärpa (M) på alla platser (alla P < 0,01), men STM inducerade bara en närsynt förskjutning vid 20 T i båda ögonen och 30 N / T i vänster öga (alla P < 0,01). TOK resulterade i mer myopisk defokus än STM på alla platser (alla P < 0,05) utom 20 T i vänster öga. TOK inducerade mer J0-astigmatism (med/mot regeln- astigmatism) på alla platser (alla P < 0,02), utom 20 N i höger öga;  J0 med STM var annorlunda än basvärde vid 20 N i båda ögonen och 30 N på höger öga (alla P < 0,02). TOK inducerade mer J0-astigmatism än STM på alla platser (alla P < 0,01), utom 20 T i vänster öga. Skillnaderna i J45-astigmatism (sned astigmatism), när de var signifikanta, var kliniskt små.
Slutsatser: Större mängder perifer myopisk defokusering och J0-astigmatism inducerades av TOK jämfört med STM, vilket kan påverka effekten för myopihantering.

https://iovs.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2783468