Så resonerar kedjorna om optikerassistenterna

Förändringar, stora som små, skapar av naturliga skäl oro. Man vet vad man har, men inte vad man får.  Införandet av kliniska assistenter, eller optikerassistenter är ett exempel på detta. För vissa har det väckt frågor om yrkets framtid och innehåll. Ser man till tonläget i en del inlägg på sociala medier kan det framstå som att dessa nya tjänster är början till slutet för optikeryrket. Att arbetsgivarna har en lömsk plan som ska fasa ut dagens optiker och istället erbjuda kunder och patienter vård och råd i en kombination av ”snabbutbildade säljare” och artificiell intelligens.

En mer trolig och rimlig förklaring till att systemet med kliniska assistenter införts är snarare en kombination av olika möjligheter och behov som uppstår ur omvärldsfaktorer och som påverkar optikbranschen:
• Den snabba teknologiska utvecklingen som gör det möjligt att automatisera vissa delar i en synundersökning och heller inte kräver en optikerutbildning för att utföra själva handgreppen.
• Brist på optiker i stora delar av landet. Att låta utbildade kliniska assistenter sköta delar av undersökningen avlastar optikern och ökar förutsättningarna för optikern att fokusera på de kliniska frågor som uppstår.
• Tillgodose kundernas och patienternas krav på hög tillgänglighet och god service.
• Skapa intressanta, professionella utvecklingsmöjligheter för all personal i optikbutiken. (Många som utbildar till kliniska assistenter och optikerassistenter vill fortsätta att utbilda sig till optiker)

Läs vidare i senaste numret av Optik