Positiv framtid för landets optiker
Alla branscher och yrken förändras över tid. Vissa mer än andra. Att vara optiker idag skiljer sig på många sätt avsevärt från hur det såg ut för bara 20 år sedan. Och ytterligare förändringar står för dörren. Optikerförbundets ordförande, Rune Brautset ser stora möjligheter till en positiv framtid men menar också att det krävs ett aktivt arbete från både optiker och övriga branschen för att kunna möta utvecklingen på bästa sätt.
Text Micke Jaresand
Det som, i närtid, kommer att påverka optikerns yrke mest är den nya optikerföreskriften som varit på remiss de senaste månaderna. Den nya föreskriften är efterlängtad och placerar optikeryrket på ett tydligare sätt som en del av hälso- och sjukvården.
– I praktiken innebär det att vi som optiker åläggs att fatta fler behandlingsbeslut själva. Vi kommer inte längre kunna remittera patienter till ögonsjukvården om det inte föreligger ett konkret vårdbehov. Remisser kan inte längre skickas med syftet att bekräfta eller avfärda misstankar som vi har. Det här kommer ställa nya krav på både kunskaper, etiska frågor och ett utvecklat system för second opinion. Här måste det utarbetas guidelines för hur vi ska arbeta. Men jag tycker det är väldigt bra att myndigheterna, genom denna förändring på ett tydligare sätt erkänner optikerns kompetens, säger Rune Brautaset.
Enligt de inkomna svaren är remissinstanserna eniga om att denna förändring är bra och bör genomföras. Däremot råder det en del oenighet kring frågan om åldersgränsen för behandling och ordinering av synhjälpmedel till barn. Enligt förslaget till ny föreskrift ska dagens åldersgräns på åtta år tas bort. Framför allt ögonsjukvården motsätter sig detta och vill antingen behålla dagens åldersgräns eller sänka den till fem år.