Nedsatt syn ökar trafikrisk

Nedsatt synförmåga är en starkt bidragande orsak till ökat riskbeteende i trafiken. Både äldre och yngre personer med synnedsättning  upptäcker fordon och fotgängare senare och har längre reaktionstid vid plötsliga händelser. Det visar en studie från Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI där närmare 90 personer testats i en körsimulator.

TEXT MICKE JARESAND

Studien, som är den första i sitt slag, genomfördes förra hösten av VTI på initiativ av trafiksäkerhetsorganisationen NTF och Optikbranschen. Studenter från optikerprogrammet på KI har bidragit med datainsamlingen och annat underlag till studien.
Deltagarna i studien delades upp i fem olika grupper beroende på efter ålder och synförmåga. Två yngre grupper, varav den ena med godkänd syn, minst 0,5 i synskärpa och en med nedsatt syn, 0,4 i synskärpa. De äldre deltagarna delades upp enligt samma mönster. Ytterligare en grupp bestod av deltagare med olika typer av ögonsjukdomar som glaukom, katarakt eller AMD.

Deltagarna genomgick en synundersökning där forskarna, förutom visus också kontrollerade kontrastseendet och det perifera seendet med testet Useful Field of View, UFOV. Efter detta fick deltagarna sätta sig i en körsimulator och köra en cirka 15 minuter lång färd i en trafikmiljö lik den som finns i en mindre stad och ett villaområde med korsningar, övergångställen, lekande barn, etc. Deltagarnas beteende registrerades vid de olika situationer som uppstod under den simulerade körningen.
När resultaten jämfördes framstod tydliga skillnader mellan deltagare med normal och nedsatt syn. I den yngre gruppen noterades signifikanta skillnader i beteende vid fem av de tolv registrerade händelserna, alltså att de exempelvis påbörjade inbromsningar senare eller upptäckte parkerade fordon och fotgängare senare. Det betyder att de med sämre syn hade ett riskbeteende som i simulatorkörningen översteg de normalseende deltagarnas med drygt 40 procent. För de äldre grupperna var skillnaderna något mindre. I tre av de tolv händelserna noterades signifikanta skillnader, alltså ett ökat riskbeteende med 25 procent.

Resultaten förvånade projektledaren Helena Selander, forskare på VTI.
– Eftersom det i diskussionen om obligatoriska synkontroller har framförts att det saknas vetenskapliga belägg för synskärpans betydelse för körförmågan var det något förvånande att riskbeteende skilde sig åt så pass mycket mellan grupperna, säger hon.

De yttre förhållanden under den simulerade körningen var bästa tänkbara. Ljust utan bländande effekter, inget regn och trafikintensitet motsvarande en mindre svensk stad.
– Sannolikt hade skillnaderna varit ännu större med sämre förhållanden, säger Helena Selander. Vi vet sedan tidigare att exempelvis mörker och regn förstärker de negativa effekterna för dem med sämre syn.
Med tanke på den långa mörkerperioden i Sverige är detta en viktig faktor att ta hänsyn till i den fortsatta diskussionen om att införa regelbundna synkkontroller även för privatbilister.
Helena Selander tycker resultaten i studien understryker att det finns ett behov av att skapa ett system med fler synkontroller än den som görs i samband med ansökan om körkortstillstånd.
– Synen förändras med åren, det är något alla är medvetna om. Nu har vi också kunnat visa att detta påverkar beteendet i trafiken på ett negativ sätt och ökar risken för olyckor, säger hon.
Optikbranschen som länge drivit frågan om behovet av regelbundna synkontroller för att öka trafiksäkerheten välkomnar resultaten i undersökningen.
– Den bekräftar vad det sunda förnuftet sagt hela tiden. Nedsatt syn hos bilförare ökar riskerna och osäkerheten i trafiken, säger Optikbranschens vd, Fredrik Thunell. Med det här materialet kan vi driva frågan med ännu större kraft.
Redan under årets första månader har Optikbranschen och NTF uppvaktat såväl regeringskansliet som riksdagens trafikutskott.
– Jag tycker vi får bättre och bättre respons på det vi lägger fram. Egentligen finns det ju inga argument kvar mot att införa regelbundna synkontroller, men politik är politik och några garantier för att det i slutändan blir så finns inte, säger Fredrik Thunell.

Så genomförde KI simulatorstudien

På uppdrag av NTF genomfördes simulatorstudien med syfte att söka svar på frågan om synskärpan påverkar körförmågan att köra säkert. 

Datainsamlingen genomfördes av studenter på Optikerprogrammet vid Karolinska Institutet i Stockholm. Deltagare rekryterades med hjälp av NTF:s och studenternas kontaktnät samt annonsering/reklam på S:t Görans Ögonmottagning. Deltagarna fick både muntlig och skriftlig information om studiens upplägg samt att deras deltagande inte kunde påverka körkortsinnehavet. Totalt deltog 89 personer (36 män) i åldrarna 18-77 år i studien och alla deltagarna hade ett giltigt körkort. Innan testning påbörjades fick deltagarna besvara några frågor om deras körvana.

Unga med god syn reagerade på ett signifikant längre avstånd från fotgängaren än de unga med nedsatt syn. De med sämre syn var alltså närmare fotgängaren innan de reagerade

Körsimulatorn var en stationär simulator utan rörelseplattform som var utrustad med automatlåda och tre skärmar. Programvaran hade utvecklats för ett tidigare synprojekt och började med en övningssträcka på cirka fem minuter för att deltagarna skulle bekanta sig med simulatorn. Därefter påbörjades ”testkörningen” (cirka 15 min) som bestod av ett körscenario innehållande ett antal eller mindre kritiska situationer som exempelvis fordon eller fotgängare som plötsligt kör/går ut framför föraren. Situationerna utvärderades med ett urval av mått som exempelvis krockar, position, avstånd, hastighet och reaktionstid.

För den som vill ta del av studien i sin helhet finns den som pdf på VTIs webbsida:

https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/synskarpans-paverkan-pa-bilkorning_1413023