Ledare: Lämna stuprören – utnyttja resurserna

Varför är det så svårt att få en läkartid i Sverige i dag?” Så inleddes en artikel av Hanne Kjöller (Fokus 8-14 februari 2024) som fångade mig häromdagen. Sjukvårdens problem är ju ett återkommande ämne i samtal och media: brist på personal leder till nedstängda avdelningar och när du väl får tid hos din läkare har det inte sällan passerat så lång tid att symptomen avtagit och du är frisk. Alternativt har du blivit så sjuk att akuten var det enda alternativet.

Gängse uppfattning är att vi har för få syrror & läkare, vi behöver utbilda fler. Artikeln lyfter dock att antalet sjuksköterskor ökat med 40 procent mellan åren 2001-2021, från 119 000 till 166 000, och att läkarkåren näranog fördubblats från 31 000 till 59 000. Under samma period ökade befolkningen med 18 procent så tätheten har rimligen ökat.

Men lägger vi mindre pengar då? Tvärtom: 2001 la vi 198 miljarder på vården – 7,9 procent av BNP. 2021 var siffran 614 miljarder – 11,3 procent av BNP.

Med de här siffrorna i bakhuvudet kan man onekligen fundera varför det ser ut som det gör. Kjöller framför tankar om bakomliggande anledningar. Utrymmet här räcker inte för att återge dessa, dessutom är de sannolikt lite färgade av författarens åsikter så jag stannar här. 

Men oavsett anledning sätter siffrorna fingret på ett problem: trots fler personer och mer pengar blir leveransen sämre. Hur löser man detta? En person med god insyn i beslutfattarnas tankar återgav att den förhärskande tanken är att vården behöver komma bort från stuprör för att i större utsträckning jobba interprofessionellt och därmed bättre utnyttja alla de patientnära resurser som finns i vården. Här kommer vår bransch sannolikt kunna bistå med att avlasta vården. Det blir nog en lång och bitvis lite skumpig resa innan vi är där fullt ut, men om vi alla klarar av att hålla fokus på patientnyttan är jag övertygad att det blir resa med bara vinnare i slutänden.

På sidorna 10-12 i tidningen kan ni läsa om hur man vid kontroll av näthinnan kan få tidiga indikationer på Alzheimers. Forskaren pekar på hur optikern kan spela en viktig roll, genom att tidigt upptäcka och remittera vidare. Vi är inte där ännu men jag hoppas verkligen det att den här utvecklingen går snabbt. Alzheimers är en hemsk sjukdom för såväl patienten som anhöriga. Om vi kan bidra till tidig upptäckt och att bromsande medicinering kan sättas in skulle vara en gigantisk patientnytta.

Fredrik Thunell
vd, Optikbranschen