Kalmar-studie om myopi fick internationellt status
Nyligen startade Linnéuniversitetet i Kalmar en studie om hur barns användning av digitala skärmar och andra faktorer påverkar utvecklingen av närsynthet.
Studien är en del av en internationell forskningsstudie som leds av Brien Holden Vision Institute i Sydney, Australien.
Initiativtagaren till studien är Baskar Theagaryan, universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Baskar som själv har stor erfarenhet av myopi-forskning i och utanför Sverige, anser att det finns begränsat med dokumentation kring synfel bland barn i Sverige, vilket gjort honom intresserad av att kunna bidra till att ytterligare studier görs.
– Sverige har en fantastisk ögonvård men mycket lite dokumentation kring ögonsjukdomar och barn. Den insikten och min bakgrund av myopi-forskning lockade mig till att starta en ny studie, säger Baskar.
För att få hjälp med finansieringen av forskningsprojektet vände sig Baskar till Specsavers.
– Det är spännande för Specsavers att kunna bidra till detta viktiga arbete, framförallt med tanke på att det inte finns många liknande studier gjorda vare sig i Sverige eller i Europa. Sverige är det enda europeiska landet som ingår i studien, inflikar Erik Ryderberg, Head of Professional Advancement hos Specsavers.
Från början var tanken att studien enbart skulle genomföras i regi av Linnéuniversitetet och i Sverige men när Baskar kom i kontakt med kollegor från Brien Holden Vision Institute visade det sig att de var i startgroparna att starta ett liknande arbete men med ett internationellt fokus. Det ledde till att man bestämde sig för att samarbeta och ingå i den internationella studien ledd från Australien.
– Fem länder ingår, Australien, Sverige, Indien, Kina och Vietnam. Det kommer ge oss mycket och unika data vilket ger oss en fantastisk möjlighet att lära mer om myopi och dess bidragande orsaker, säger Pelsin Demir, doktorand och den svenska deltagaren i forskningsteamet.
Pelsin Demir ansvarar för all rekrytering och alla undersökningar, samt analyserar data och skriver artiklarna. Hennes målsättning är att göra 300 undersökningar bland barn mellan 8 och 16 år. Deltagarna kommer även att följas upp två gånger per år.
– Vi undersöker incidensen av närsynthet, det vill säga att vi följer barn utan synfel för att se om de utvecklar någon närsynthet. Är barnet redan närsynt undersöker vi hur stor progressionen är under dessa två år. Vi ställer frågor om hur mycket man använder skärmar i sitt dagliga liv för att se vilken koppling det har till utvecklingen av synen, säger Pelsin.
Undersökningarna inleddes i mars i år.
– Intresset för forskningen har varit stor. Nyligen var vi med i ett reportage i tidningen Barometern och Sveriges Radio samt SVT har gjort ett reportage om vårt arbete. Det har varit positivt då flera har hört av sig efteråt och velat vara med, säger Pelsin.
Målsättningen med forskningen är att göra den första svenska undersökningen kring incidensen av närsynthet samt riskfaktorer som påverkar utvecklingen av närsynthet bland barn.
Det finns två huvudmål i projektet. Det första målet är att utvärdera förekomsten och incidensen av närsynthet i en stor grupp av barn. Det andra målet är att identifiera riskfaktorer, exempelvis mängden tid spenderat åt elektroniska apparater, ögonrelaterade symptom, funktionsförändringar på ögats närinställning innan och under utvecklingen av närsynthet, samt förändringar av refraktion både centralt och perifert innan och under utvecklingen av närsynthet. Ögats axiallängd kommer också att mätas vid alla tillfällen som barnen undersöks.
Det unika med studien är att även perifera aberrationer mäts hos alla deltagare. Detta för att undersöka om det finns något samband mellan perifera aberrationer och myopiutvecklingen. Så långt man vet, har detta aldrig undersökts i någon långtidsstudie tidigare.