Det våras för fotokromatiska glas
Den soliga halvan av året är här och i år händer det spännande saker på marknaden för fotokromatiska glas. Essilor-ägda Transitions Optical, Zeiss, Rodenstock och Hoya har alla färska produkter som skapar en bättre upplevelse för bäraren, på flera olika sätt.
Text Olle Bergman
Det är alltid roligt att visa fotokromatiska solglasögon för vänner som inte har prövat sådana förut. Reaktionen blir ofta en blandning av förtjusning och förvåning: ”Varför har ingen visat mig det här tidigare?”. Och det är ju lite märkligt att ett produktkoncept som såg dagens ljus på 1960-talet fortfarande väcker förundran hos många.
De första fotokromatiska plastglasen lanserades 1991 av Transitions Optical i Florida – ett samarbete mellan Essilor och materialexperterna hos amerikanska PPG. Den första generationen var en typisk ”1.0-version” som lovade lite mer än vad den kunde leverera. Men uppdateringen som anlände året efter fick marknaden att vakna och försäljningssuccén var ett faktum. Sedan dess har Transitions uppgraderat sitt koncept, gång på gång, och andra producenter skapat sina egna produktserier, till exempel Zeiss, Rodenstock och Hoya. Nu är de alla på gång med nya produktserier.
Idag kan man säga att marknaden är uppdelad i två behov. Det första representeras av vanliga bärare som vill ha klara glas inomhus och lättare solskydd utomhus (klar–mörk). Det andra representeras av friluftsmänniskor och idrottare som vill ha lättare solskydd i skuggan och mörkare ute i solgasset (mörk–mörkare). När det gäller produktutvecklingen av fotokromatiska linser finns det framför allt tre saker man vill förbättra, och en sak som man aldrig kan göra något åt:
Produktutvecklingen av fotokromatiska glas har ökat valfriheten när det gäller färger och utföranden.
På bilden: Photofusion X från Zeiss.
Problem 1: brist på dynamik
Brukaren vill naturligtvis att de fotokromatiska glasen skiftar färg så fort som möjligt – från mörkt till ljust, och från ljust till mörkt. Hittills har den processen varit lite för trög för att alla användare ska känna sig helt nöjda. Detta gäller framför allt det sätt på vilket glasen klarnar när man kommer inomhus: det kan ta upp till 20–30 sekunder innan det går att se ordentligt.
Problem 2: temperaturberoende
De fotokromatiska egenskaperna påverkas till stor del av temperaturen. I fjällmiljö på vintern, med både starkt UV ljus och kallt klimat, blir till exempel glasen snabbt mörka. I solgasset under varma sommardagar, däremot, är det svårt att få glasen riktigt mörka.
Problem 3: UV-blockerande miljö
Om man blockar det UV-ljus som får glaset att ändra färg (se faktaruta) förblir de ljusa och skyddar alltså inte mot bländning av synligt ljus. Detta är ett problem framför allt vid bilkörning eftersom glasrutorna är gjorda för att skydda oss mot UV-ljus. (Vissa moderna produkter svarar även på synligt ljus, just för att undvika detta problem.)
Problem 4: De ser inte lika coola ut inomhus
Om du bär solbrillor för att skapa en image av upphöjd oåtkomlighet är det naturligtvis värdelöst att glasen blir klara inomhus. Sorry!
Med den nya produktserien från Transitions – XTRActive New Generation – har man ytterligare förbättrat de tekniska faktorer som hittills har hållit tillbaka den fotokromatiska tekniken. Anpassningen till olika ljusförhållanden är mer dynamisk och glasen går från mörkt till klart upp till 35 procent snabbare. De blir mörkare än förut i såväl varmt väder (upp till kategori 3) som i bilen (upp till kategori 2). Inomhus blir de ännu klarare.
Henrika Wiitakorpi, optometrist och Trade Marketer Finland & Sweden för Essilor har stora förväntningar på den nya produkten, som kompletterar den tidigare Signature GEN8, lanserad 2020:
– Vi vet att det har funnits en efterfrågan på den här typen av glas – det har varit väldigt tydligt från våra kunder. De första reaktionerna på demoglasen har också varit väldigt positiva. Den tidigare versionen hade en tydlig nyans även inomhus, men nu har man lyckats uppnå ännu klarare glas, utan att kompromissa med funktionen när de aktiveras och mörknar.
Produktportföljen består nu av Transitions Signature GEN 8 med sju färger samt Transition XTRActive med tre färger samt fyra spegelfärger. Till detta kommer något riktigt intressant: Transitions XTRActive Polarized – enligt företaget ”det enda och bästa färgskiftande polariserade glaset någonsin”.
– Kunderna tycker det är spännande med den polariserade versionen – att den kan vara näst intill klar inomhus för att sedan mörkna upp till kategori 3 och dynamiskt skifta till polariserande. Polarisering associeras annars ofta med en konstant gråaktig färgton, men här har man lyckats väldigt bra med klarhet inomhus för att sedan få en snygg och neutral grå ton utomhus. XTRActive Polarized finns tillgängliga i grått för en neutral färgåtergivning på Essilors progressiva glasdesigner samt Eyezen-enkelslipade glas.
Henrika Wiitakorpi har goda erfarenheter från optiker; de tycker generellt att Transitions är en pålitlig produkt:
– Återköpsfrekvensen är hög – upp till 89 procent – så det är ett bra sätt att bygga lojalitet. Produkterna är lätta att förklara och demonstrera för slutkonsumenterna. De svarar också bra på det ökande behovet av skydd mot ljus, eftersom många konsumenter i dagens läge upplever att de har ljuskänsliga ögon.
Även zeiss lanserar en utvecklad produkt: Photofusion X. Den bygger på ett eget patent där man har förbättrat sin teknik från grunden med snabbare färgämnen och optimerad kemisk omgivning. Resultatet är snabbare reaktion och mörkare glas. Genom att Zeiss BlueGuard används som material kommer blåljusskyddet på köpet. Photofusion X går att få på alla Zeiss-glas: progressiva, digitala, enstyrke samt officelenses. För närvarande finns de i fem olika färger. Dessutom kan lätta spegelbehandlingar läggas till för en personlig touch.
En rolig detalj i marknadsföringen är att man låter parkour- och freerunningstjärnan Lucas Wilson vara ansiktet utåt för produkten. För att understryka att Photofusion X blivit mycket snabbare låter de honom göra sina vådliga stunts i en urban miljö med snabba växlingar mellan ljus och skugga – ”to highlight the strong dynamics of the product”.
– Glasen har tagits emot mycket positivt, inte minst tack vare snabbheten vid aktivering och deaktivering, alltså att de mörknar 60 procent snabbare än tidigare och ljusnar 80 procent snabbare än tidigare, säger Thomas Andersson Wikman, Product Manager Nordics på Carl Zeiss Vision AB. Min personliga förhoppning är att vi ska öka andelen färgskiftande glas rejält, inte minst beroende på det faktum att färgskiftande glas ökar mer än den totala försäljningen av glas i procent globalt, detta framför allt på enstyrkeglas.
Rodenstock lanserar också en ny, egenutvecklad produkt i år: ColorMatic 3. Den ger snabbare övergång från mörkt till ljust och kommer att ersätta de nuvarande ColorMatic IQ. De båda serierna ColorMatic 3 och ColorMatic 3 Sun erbjuder tillsammans en mängd färger: grå, brun, blå, grön, orange samt tre trendiga spegelbehandlingar.
– Det här är de snabbaste fotokromatiska glasen någonsin från Rodenstock, säger Johan Carlius, Sales and Marketing Director på Rodenstock Sverige AB. De tidigare produkterna hävdade sig bra i konkurrensen med övriga aktörer men de nya glasen är fantastiska: snabbheten och stabiliteten i färgåtergivningen är starka argument för ColorMatic 3.
Johan Carlius tror att företagets utvecklingsarbete ska ge utdelning på marknaden:
– På Rodenstock forskas det fram material och tekniker som är mindre temperaturkänsliga, men även nya färger tas fram. Fotokromatiska glas har blivit alltmer populära och jag är övertygad om att vi kommer få se en hel del nya snygga modefärger framöver.
Hoya har gett sin fotokromatiska teknologi varumärket Sensity och den finns som ytbehandlingar med tre färgskalor: brun, grå och koppar. Dessa är i sin tur indelade i Sensity 2 (klart till mörkt), Sensity Dark (mörkt till mörkare; anpassade för bilkörning) och Sensity Shine (som Dark, fast med spegelbehandling)
– Vi är väldigt nöjda med den snabba reaktionshastigheten från klart till mörkt glas och att det tonas tillbaka dubbelt så snabbt jämfört med den föregående generationen av Sensity, säger Sofia Josefsson, Lens Specialist på Hoya Lens Sweden AB. Det är dessutom tillförlitligt i alla temperaturer och ljusförhållanden.
Sofia Josefsson tycker det är dags att satsa mer på fotokromatiska produkter:
– Det finns många förutfattade meningar om fotokromatiska glas, såsom att unga personer inte skulle vara intresserade av dem. Enligt nya studier är 82 procent av konsumenterna – unga som gamla – intresserade när de har hört om fördelarna. Vi rekommenderar därför våra optiker att tala mer om fotokromatiska glas med alla kundtyper. För att underlätta för våra optiker erbjuder vi en nöjdhetsgaranti till alla som köper våra Sensity-glas.
Så funkar fotokromatiska glas
När de första fotokromatiska materialen skapades på 1960-talet handlade det om glas som innehöll silverklorid eller besläktat ämne. Tekniken är helt annorlunda i moderna plastglas: här rör det sig om färgämnen i form av organiska molekyler som ändrar form – och därigenom egenskaper – när de framför allt utsätts för UV-ljus (i vissa moderna produkter även för synligt ljus). I utvecklingsarbetet kan man bland annat jobba med följande faktorer:
• Typ av molekyl – här erbjuder den organiska syntes-kemin en bygglåda av oändliga möjligheter. Man försöker skräddarsy molekyler som är känsliga för UV-ljus (ibland även synligt ljus), och som byter snabbt mellan olika konfigurationer. Det är också viktigt att dessa molekyler är stabila och inte bryts ned med åren.
• Mängd av olika färgämnen i glasen– fotokromatiska och icke-fotokromatiska.
• Omgivande miljö – alla molekyler påverkas av sin omgivning.
Numera finns det också produkter som använder sig av flytande kristaller för att reglera ljusgenomsläppligheten – se till exempel nederländska CTRL Eyewear. Det ska bli intressant om och hur framtidens smartglasses kommer att skydda våra ögon mot solen.