Torra ögon: Optikern kan göra en viktig insats

Torra ögon är ett vanligt problem, inte minst bland äldre. Ändå hanteras det styvmoderligt av vårdsystemet: fokus ligger ofta på symtomlindring, snarare än på utredning av bakomliggande orsaker. Här kan högutbildade optiker göra en viktig insats.

TEXT OLLE BERGMAN

Jag ska börja den här artikeln lite okonventionellt, nämligen med en jämförelse mellan fotvård och behandling av torra ögon. De kan båda – rätt planerade och genomförda – påverka människors livskvalitet avsevärt. Trots detta har de på något sätt ramlat utanför det svenska sjukvårds- och välfärdssystemet. 

När det gäller exemplet fotvård fick jag nyligen veta att min gamla mor måste köpa tjänsten från privata aktörer. Skälet är att hemtjänstens personal inte får lov att klippa naglar. Att tre av fem privata fotvårdsrörelser nyligen har lagt ner där hon bor uppmärksammas inte av kommun eller region. Istället blir det brukares och anhörigas sak att kämpa om de tillgängliga tiderna. Matchningen mellan omsorgsbehov och yrkeskunnande haltar helt enkelt, och ingen verkar göra någonting åt det.

Läget är detsamma när det gäller behandling av torra ögon: här har vi ännu en suddig fläck på välfärdssystemets karta. Allmänläkarna på vårdcentralerna har i de flesta fall inte studerat särskilt mycket ögonmedicin, och bakgrunden till torra ögon är knappast något som prioriteras i den vanliga läkarutbildningen. Ögonspecialisterna är alltför få för att kunna genomföra en kraftsamling; som yrkeskår måste de prioritera allvarligare problem med ögon och syn. När det gäller högutbildade optiker har de ofta en grundlig utbildning – men deras kliniska handlingsfrihet är väldigt begränsad i dagens sjukvårdssystem. 

Och där står vi idag. Visst har sjukvården beslutsamma riktlinjer när det gäller uppenbara sjukdomsdiagnoser, till exempel Sjögrens symtom (se faktaruta) och ögoninfektioner. Men när det rör sig om mer svårbestämda störningar av tårvätskans produktion och sammansättning förhåller man sig ofta mer passiv. I sådana fall rycker man ofta på axlarna, säger något om ”datormiljö” eller ”ålderstecken” och ordinerar symtomlindring med ögondroppar. 

Detta är olyckligt eftersom torra ögon i många fall inte bara handlar om obehag och irritation. Den kliniska personal som lägger lite extra tid och omsorg på utredningen kan i många fall komma fram till behandlingsalternativ som når längre än ren symtomlindring. I vissa fall är problemen till och med ett tecken på någon form av underliggande ohälsa.

En som brinner för att sprida kunskap om de här frågorna är Fredrik Källmark, leg. optiker och doktor inom medicinsk vetenskap. Idag driver han Sveriges enda specialistklinik som är inriktad på torra ögon, Källmarkskliniken i Solna.

– Det behövs massor av forskning för att vi bättre ska förstå hur olika sjukdomstillstånd kan påverka kroppens körtlar, säger han. Bättre insikter om bakomliggande sjukdomar kommer att ge bättre ögonsjukvård.

Som exempel tar han de fettproducerande så kallade meibomska körtlarna på ögonlocken (se ruta sid 13). En av de allra vanligaste orsakerna till torra ögon är att dessa körtlars funktion är störd på något sätt. Idag har man identifierat fem olika typer av utsöndrade fetter som tillsammans skapar en funktionell blandning. Exakt hur detta går till återstår för forskarna att ta reda på.

– Det är mycket vi inte vet idag. Vad händer när det blir fel? Varför kan det till exempel uppstå klumpar i fettblandningen – ungefär som när man misslyckas med en bearnaisesås i köket?

Något som oroar Fredrik Källmark är att det passiva bemötandet i sjukvården ofta gör att patienten hamnar i en ond cirkel. En störning i tårvätskans sammansättning leder till att vävnaderna stressas vilket utlöser en respons som ytterligare stör sammansättningen – och sådär håller det på.

– Därför gäller det att söka i tid för den som börjar uppleva problem. Tyvärr får många höra att det inte går att göra någonting åt de bakomliggande orsakerna, och då blir tillståndet bara värre med tiden.

När det gäller ögondroppar är Fredrik Källmark något kluven. Visst, många har stor hjälp av dem och det råder inget tvivel om att de behövs.

– Samtidigt fungerar de lite som huvudvärkstabletter, säger han. Dropparna smörjer och lindrar, men de botar inte eventuella sjukdomstillstånd. Följden blir att patienten måste ta dem hela tiden. 

Fredrik Källmark anser att välutbildade optiker är väl lämpade för att samarbeta med sjukvården när det gäller torra ögon. De har ofta möjlighet att lägga ner mer tid på en undersökning än vad som är möjligt i till exempel primärvården.

– Tyvärr får ju optiker enligt dagens föreskrifter inte röra ögat, säger Fredrik Källmark. Och när det gäller torra ögon är en del av behandlingen ofta just detta – att man på något sätt petar i ögat. Med andra ord lär optikerna sig saker på utbildningen som de sedan inte får använda sig av.

Ett glädjande faktum är att det pågår en hel del produktutveckling av ögondroppar inom industrin. Dessa medicintekniska produkter bygger i princip på kombinationen av tre ingenjörslösningar. För det första: att kombinera konstgjord tårvätska med en fuktbindande substans som ger långvarig lindring och återfuktning. För det andra: att förhindra bakterietillväxt i behållaren. För det tredje: att göra det enkelt att dosera lämplig mängd utan spill eller slabb. Exempel på kända produktserier är Systane (från Alcon), Blink (från Abbott) samt Oxyal från Bausch + Lomb. Den sistnämnda har fått sitt namn från ett speciellt konserveringsmedel, oxyd, som omvandlas till syre, vatten och salt när vätskan kommer i kontakt med ögats vävnader.

Produkterna från Bausch + Lomb återfinns framför allt i apotekshyllorna. Johanna Blom, Head of Pharma, berättar att efterfrågan är stor – något som sannolikt hör ihop med våra moderna levnadsvanor. 

– I vår moderna livsstil tittar vi mycket på skärmar, vilket gör att vi inte blinkar så ofta som vi borde, säger Johanna Blom. När man blinkar sällan kan tårfilmen som skyddar ögat avdunsta snabbare. Dessutom är våra inomhusmiljöer ofta torra. Kort sagt: miljön har ändrats omkring oss, och därigenom också vårt beteende. Andra saker som också kan påverka är ålder, hormonförändringar, kontaktlinser och viss läkemedelsanvändning.

För dagens optiker är det viktigt att aktivt intressera sig för detaljerna i innehållsbeskrivningarna och googla vad de olika tillsatserna har för egenskaper. Grunden är alltid en vätska och fuktbindare, sedan ändras egenskaperna med hjälp av olika tillsatser. Idag är hyaluronsyra den mest kända fuktbindande substansen på marknaden. Forskning och utveckling pågår också när det gäller konserveringsmedel – antingen tar man fram sådana som har så liten fysiologisk inverkan som möjligt, eller så försöker man fasa ut dem helt. 

 Bland Oxyal-produkterna (se ruta) innehåller de fyra sistnämnda dropparna inget konserveringsmedel – istället har de behållare som släpper ut vätska men som inte släpper in mikroorganismer.

– Triple Action har en speciellt utformad droppflaska, säger Johanna Blom. När man trycker på den kommer det ut en droppe i taget och det blir lätt att dosera rätt mängd i ögat. Triple Action finns även som spray – det är positivt, eftersom det smörjer både ögat och huden runt om och kan sprayas på såväl öppet som slutet öga.

Synsam tar torra ögon på allvar. Av landets cirka 220 butiker har cirka 40 ett speciellt ögonhälsocenter. De är bemannade av optiker med magisterutbildning och har en modern maskinpark för till exempel ögonbottenfotografering och synfältsundersökning.

– På våra ögonhälsocenter kan vi göra en mer djuplodande analys av besvär med torra ögon, berättar Håkan Broman, ansvarig för bland annat Clinical Services på Synsam Group. Genom att se exakt var problemet ligger kan man sätta in rätt typ av åtgärd. Det brukar antingen handla om brist på tårvätska. Eller så beror besvären på MGD (Meibomian Gland Dysfunction) – det vill säga problem med de fettproducerande körtlarna. 

När det gäller problem med meibomska körtlarna brukar rengöring, massage och värmebehandling av ögonlockskanterna leda till stor förbättring. Om problemen utlösts av demodex-kvalster (se ruta) kan behandling med tea tree-olja vara effektivt – först en intensivkur med hög koncentration, följd av en lättare kur med lägre koncentration. På vissa ställen erbjuds behandling med så kallad IRPL-teknik. Den består i att man utsätter den nerv som leder till de meibomska körtlarna med ljuspulser och ”väcker liv” i deras funktion.

– Ett annat sätt att behandla MGD är med kosttillskott, säger Håkan Broman. Forskning har visat att omega-3 kan hjälpa till vid torra ögon!

Ett exempel på en produktserie

Oxyal-produkterna får här tjäna som exempel på hur marknadens produktserier kan se ut. Andra kända varumärken är Hylo, Systane, Theloz och Blink.

• Oxyal är grundprodukten med 0,15 procent hyaluronsyra (egentligen natriumhyaluronat).
• Oxyal Care Gel innehåller dexpantenol (provitamin B5) och karbomer istället för hyaluronsyra; det är tänkt att den ska ge en mer långtidsverkande effekt och lite näring åt vävnaderna. 
• Oxyal Triple Action innehåller 0,24 procent hyaluronsyra samt karbomer, glycerol och triglycerider – sammansättningen motsvarar de tre lagren i tårfilmen och tillför både fukt och lipider (fett).
• Oxyal Triple Action Spray är liknande produkt som ovan, men administreras som spray på öppet eller slutet öga. Innehållet är 0,05 procent hyaluronsyra, karbomer, glycerol, triglycerider.
• Oxyal Trehalos Duo Action innehåller förutom 0,25 procent hyaluronsyra ett socker (disackarid) som kallas trehalos (2 procent); produkten är skapad för att vara något av en ”intensivkur” för torra ögon.
• Oxyal Trehalos Triple Action är det senaste tillskottet i Oxyalfamiljen. Den är speciell eftersom den både behandlar och förebygger torra ögon. Lipidkomponenten (fettkomponenten) är 0,1 % sacha inchi-fröolja (Plukenetia volubilis) – rik på omega-3 och Omega-6 – 2 % trehalos, 0,2 % hyaluronan samt glycerol.

Tårfilmen – ett naturens underverk

”Torra ögon” är ett väldigt missvisande namn – både när det gäller upplevelsen och de faktiska medicinska problemen. Många patienter upplever inte alls någon speciell ”torrhet”, utan snarare sveda, rodnad, ljuskänslighet, grusighet eller upplevelsen av ett hårstrå under ögonlocket. Det är oftast inte mängden tårvätska som är kärnan i problemet, utan snarare dess sammansättning.

Enligt den klassiska, förenklade modellen har tårfilmen på hornhinnans yta tre lager som vart och ett innehåller en viss typ av lösta ämnen. Längst in finns ett slemlager med så kallade muciner. Utanpå det ett vattenlager med ett myller av salter och biomolekyler. Längst ut ett lipidlager med fett från de meibomska körtlarna vilka mynnar ut längs ögonlockens kanter. Det finns många anledningar till att det uppstår störningar i tårfilmens sammansättning.
• Problem i de meibomska körtlarna Forskningen har fortfarande mycket kvar att klarlägga när det gäller de meibomska körtlarnas funktion. De kan producera för lite fett, de kan producera fel typ av fett och de kan ”klogga igen”. I många fall kan rengöring, massage och värmebehandling lindra besvären.
• Demodex-blefarit Det finns två typer av mikroskopiska kvalster som lever i hålrum i huden hos människor: Demodex folliculorum (mest i hårsäckar) och Demodex brevis (mest i talgkörtlar). Normalt sett orsakar de inga bekymmer, men i vissa fall kan de bli så många att de utlöser irritation i ögonlocken, så kallad demodex-blefarit. Behandling med så kallad tea tree-olja kan ofta ge lindring och hejda kvalstrens framfart.
• Hormonell påverkan Att kroppens fettkörtlar påverkas av hormonomställningar vet alla som har varit tonåringar. Med andra ord kan både pubertet och menopaus påverka tårvätskans kvalitet. En annan orsak till problem är sköldkörtelrubbning.
• Allergier Många personer som blir allergiska uppfattar först inte kopplingen mellan besvären och det som utlöser dem, till exempel ett husdjur. Här hamnar patienten ofta i en ond cirkel: allergin orsakar svullnad vilket gör att tårsekretionen påverkas, vilket förvärrar irritationen … och så vidare.
• Läkemedelsbiverkningar Bland annat kan antihistaminpreparat ge torra ögon.