Corona föder nya sätt att undervisa

Optikerutbildningen vid Linneuniversitetet i Kalmar har, precis som alla andra, tvingats anpassa sig till coronapandemin under det senaste året. Men trots att utmaningarna varit både många och svåra har omständigheterna fört med sig en hel del positiva förändringar. Nu ser man med tillförsikt och optimism på framtiden med högt söktryck till grundutbildningen och en kull på 20 studenter som snart gått klart den första terminen på den nyinrättade Masterutbildningen.                     

Text Micke Jaresand

När de första coronarestriktionerna infördes i mars förra året lyckades Optikerprogrammet tillsammans med ett fåtal andra praktiskt inriktade utbildningar få dispens från att all undervisning skulle ske på distans. 

– Universitetsledningen accepterade vårt argument att det skulle vara omöjligt att genomföra utbildningen under de föreslagna restriktionerna. Det vi sedan gjorde för att säkra att ingen smittspridning skulle ske var att tvinga alla studenter och hela personalen att genomgå en utbildning i basala hygienrutiner. Och jag kan säga, ta i trä, att vi inte haft någon smitta alls inom vår avdelning, vare sig bland studenter eller lärare på över ett år, säger Peter Lewis, programansvarig för optikerutbildningen på Linnéuniversitetet.

Att förbättra de ”basala hygienrutinerna” var förstås inte den enda åtgärden som krävdes för en smittsäker undervisningsmiljö, man hittade också olika sätt att minska studenternas behov av att fysiskt förflytta sig i lokalerna.

– Bland annat har vi haft ett system där studenterna går direkt till undersökningsrummen och sedan går vi lärare runt och håller undervisningen och besvarar studenternas frågor. Vi har också testat att ha digitala genomgångar av vissa övningar där studenterna sitter i olika rum vid instrumenten och via Zoom följa det läraren gör i ett annat rum och i realtid träna på  instrumenten, vilket de inte kan i vanliga fall. Så det är en positiv effekt att vi kunnat testa lite nya lösningar som vi faktiskt har nytta av även när pandemin är över, säger Peter.

Alla föreläsningar och övningar spelas dessutom numer in och är tillgängliga även efter lektionerna. Det innebär att studenterna kan gå tillbaka och ta om sådant man kan ha missat eller behöver lyssna till flera gånger. En annan sak som påverkats av pandemin och restriktionerna är hur de olika delarna av undervisningen följer varandra.

– När restriktionerna infördes och innan vi fått dispensen tvingades vi avstå från all praktisk undervisning vilket gjorde att vi fick byta plats på vissa praktiska  och teoretiska moment. Erfarenheterna detta gav var goda och nu tittar vi på att kanske låta dessa förändringar bli permanenta, säger Peter.

Sedan länge var det planerat att Linnéuniversitetet skulle starta en tvåårig Masterutbildning på halvtid för optiker, motsvarande det Magisterprogram som finns på KI. Nu kom den första kullen studenter hamna mitt i pandemin, men utbildningsledningen valde att ändå starta kurserna. Förhoppningen är att Mastern ska ge dem som godkänns samma behandlingsrättigheter som Magisterstudenterna från KI får.

– Det är inte helt klart ännu utan måste först prövas av Socialstyrelsen. Men vi har fått positiva förhandsbesked och för att göra det ännu lättare för Socialstyrelsen är kursplanerna och innehållet på vår Master väldigt lik de man använder på KI, säger Peter.

Intresset för att läsa Mastern är stort.

– Den här kursen blev snabbt fulltecknad och söktrycket är högt på planerade mindre kurser under kommande höst. Intresset för att vidareutbilda sig är stort bland Sverige optiker,  säger Carina Jonsson, administrativt ansvarig för Optikerprogrammet.

 Också intresset för att läsa grundutbildningen är mycket stort. Inför höstterminen 2021 är det för tillfället närmare fyra sökande på varje tillgänglig plats.

– I samband med antagningarna förra året tog vi ifrån tårna. Vi ville visa universitetsledningen att vi vill expandera och utöka antalet studenter i framtiden. Så vi tog in 50 förstaårsstudenter, 42 accepterade sina platser och av dessa är 38 stycken kvar efter första året. Det är ett mycket bra utfall, säger Peter.

– En orsak till att det är relativt få som hoppar av tror jag är att pandemin tvingat oss att dela in studenterna i mindre grupper. Lärare och studenter kommer närmare varandra och det är lättare att snabbt fånga upp dem som eventuellt behöver lite mer stöd och uppmärksamhet än andra, säger Carina.

En tydlig utveckling inom branschen och optikeryrket de senaste åren är det ökande intresset för kliniskt arbete och ögonsjukvårdens insikt att optiker är en värdefull tillgång på klinikerna. Både KI:s Magister och Linnéuniversitetets Master är ett sätt att anpassa sig till denna utveckling. Sannolikt kommer även grundutbildningen förändras för att möta de högre kraven på klinisk kompetens.

– Utvecklingen går mycket fort. Vår nuvarande utbildningsplan är från 2017 men redan nu är vi i en fas där vi håller på att utarbeta en ny utbildningsplan som kommer återspegla framtida krav från både bransch och studenter. Vi kommer att ha ett mer kliniskt fokus, vi kommer stimulera intresset för optometri redan under den första terminen och bygga vidare på det under de nästföljande två åren. Under det sista året ska det bli ännu lite mer fokus på det kliniska vilket vi hoppas leder till att fler väljer att läsa vidare eftersom man inte kan få allt under en treårig grundutbildning, säger Peter.

Enligt den analys man gjort inför den nya kursplanen konstateras att optikerns roll kan bli än mer vårdinriktad. I många regioner blir signalerna allt också tydligare på att optikern är en tillgång och har en egen plats i ögonsjukvården.

– I framtiden kommer vi behöva utbilda studenterna i terapeutisk hantering av läkemedel. Vi tror att optiker förväntas kunna behandla enklare tillstånd på främre segmentet och bli mycket mer involverade i ”shared care” alltså samarbete mellan olika yrkeskompetenser i vården. Det här är ju också något som Optikerförbundet arbetar med och det vi gör är en parallell utveckling av hela yrkesrollen för optiker.

Samtidigt med denna utveckling befinner sig hela samhället i början av ett stort teknologiskt språng där automatisering med hjälp av stora mängder data och artificiell intelligens, AI, gör intåg inom fler och fler samhällsområden. Redan idag lanseras olika typer av AI-system avsedd för optikbranschen (se artiklar på sidan fyra i detta nummer). Vissa bedömare menar att en vanlig synundersökning för exempelvis körkortstillstånd inom en ganska snar framtid kommer kunna vara automatiserad och utföras lika bra, eller bättre av datorer.

– Jag tror att vi måste vara beredda på att jobba på ett helt annorlunda sätt. Mycket av det jobbet en optiker gör i undersökningsrummet är att skapa en relation med patienten. Du måste värna om den delen, du kan inte bara lämna över allt till maskiner. Genom att prata med och lyssna på patienten får du reda på så mycket mer än vad en maskin kan få fram. Vi kommer aldrig kunna släppa den biten där du måste lära känna din patient och kund. Men självklart ska vi anamma och lära oss att utnyttja den moderna teknologin på ett sätt som ger oss mer tid att fokusera på mötet med patienten och tid att bygga relationen, säger Peter.

snart är ett helt läsår i coronapandemins skugga till ända och en digital examinationsceremoni väntar studenterna i avgångsklassen. Som sagt har utmaningarna varit många men nöden är uppfinningarnas moder och trots svårigheterna kan slutresultatet av pandemin bli att flera moment i undervisningen uppdateras och förbättras.

– Även om mycket varit positivt är det en sak som fattats, nämligen studentlivet. Under pandemin har det ju varit helt nedlagt och folk har fått hänga hemma istället för att vara tillsammans på sin fritid. Vi längtar allihop att denna viktiga del av studietiden ska återuppstå, säger Carina.